Ett stort steg framåt, och ett halv bakåt

MFF presterande en väldigt bra fotboll i första halvlek mot Örebro borta. Men de skapade inte så mycket chanser och bland annat berodde det på att Agon Mehmeti gjorde vad som måste ha varit den sämsta insatsen någon gjort i en MFF-tröja på många år. Han sprang offside minst fyra gånger – helt i onödan. Han misslyckades med varje mottagning och när han så fick bollen på fötterna – och Örebros backlinje för en gångs skulle lågt högt – då när MFF kom fyra mot tre tog han direkt ett avslut från 35 meter.

I andra fick ha nstå och fick utan makering från fyra meter och lyckades placera bollen rakt i målvaktens famn. I första halvlek fick en ett väldigt bra inlägg men han försökte nickskarva, eller nicka – uppenbarligen blundar han när han nickar. Skarven gick närmare hörnflaggan en målställningen.

När Rosenberg kom in blev det mer fart och fler avslut. Han blev nästan tvåmålsskytt men det andra var offside.

MFF släppte till alltför lätta lägen i eget straffområde. Det märktes att mittförsvaret hade sammanlagt en match sammanlagt i MFF. Virdheim som defensiv ytterback var inte bra och ifall man som han inte kan slå vanliga inlägg med vänsterfoten måste man kunna nå över förste försvararen med högerfoten, när man är omarkerad.

Bra räddning av Zlatan på friläget.

Det mest glädjande med MFF var mittfältet som emellåt spelade mycket bra. Virdheim var ofta med och väggspelade med Rodic – framgångsrikt. Det var defensivt Virdheim många gånger misslyckades.

Rodics första halvtimme var magnifik. Bästa MFF-debuten på decennier. Han såg ut och rörde sig som Pedro. Är han verkligen så här bra har MFF – åtminstone offensivt – funnit en mycket bra spelare. Defensivt vågar jag inte uttala mig om honom.

Med nye mycket duktige före detta HIF.-aren som nickspecialist kan MFF bli oerhört vassa i höst. Och vad gäller allsvenskan räknar jag kallt med att man tar in en poäng på Blåvitt i den här omgången. Men det var en match MFF borde vunnit enkelt – så stor var klassskillnaden.