Henriks trauma och årets räddning

För varje förlust, ju mer förvånade verkar segrarna. De två snabba mot AIK (barnet AIK) och Åtvid följdes upp av klar hemmaförlust mot Kalmar. Jag kan inte rå för det, jag tycker HIF ser ut som en bottenlag. Ett bra bottenlag med spelare som hade kunnat göra det till ett stabilt mittenlag eller rent av till ett Norrköping ifall man haft bättre forwards.

Två saker anmärkningsvärda saker:

Andreas Landgrens dubbelparad måste vara med i tävlingen : ”Årets räddning”. Först en ”bicicleta” på mållinjen och sedan följer han upp det med att blockera returen genom att kasta sig fram i mängden av förstummande, förmodligen blundande HIF-försvarare. Dessutom var Landgren duktig offensivt. Nu när Landgren börjar lära sig högerbackskonsten är han på sikt en mycket bättre högerback än Emil Krafth. 

I vanlig ordning ville inte Henrik Larsson uttala sig/ analysera matchen samma dag. Är det bara jag som tycker detta är lite besynnerligt?Under alla år som sportjournalist, eller som TV-tittare har jag aldrig varit med om att en tränare inte velat/kunnat analysera matchen i övergripande drag.

En förklaring tror jag är att Henrik Larsson är en oerhört dålig förlorare det vill säga att han verkligen hatar att förlora. Och denna ilska överstiger allt annat – som jag minns honom från Landskrona och Helsingborg är det just oviljan att vara kommunikation som framstår som det mest ”uttalade”. Han skrek inte, var inte helt tyst men svarade ofta knappt och ibland hånfullt. Om Henrik Larsson mot alla förmodan tänker göra karriär internationellt borde han försöka bearbeta det här traumat – för det funkar inte. Inte i de ganska underdåniga sportjournalisternas land och inte internationellt där kraven på professionalitet är betydligt högre än i Helsingborg.

Måste nämna det när med Marcus Nilsson och HIF-klacken. Att de skrek på honom och sjöng att han var en hora. Varvid Nilsson, som spelade i HIF i åtta säsonger, efter matchen började gråta när han tillfrågades om vad han då kände.  Säg så här: jag är inte förvånad över HIF-klacken.