Emotionell misshandel

Jag hatar det här!

Hade tänkt att jag borde se MFF-Celtic men varför, egentligen? Jag bara kommer stå och hoppas att lagen passar fel på mittplan, beroende på förutsättningar från förra mötet. Den grundläggande känslan vid liknande möten;MFF-HIF, Barça-Celtic, HIF–Celtic e t c har varit att det ska ta slut, att det är en form av emotionell misshandel. Det var därför jag älskade ”århundradets vänskapsmatch”: St:Pauli–Celtic. Det mötet gällde inget mer än fotboll och glädje och våra biljettintäkter. Dessutom får jag kanske inte en biljett till Celtics läktare, det är i första hand ”regulars at Sir Tobys” och kanske knappt ens de får biljett. Och jag har lämnat det gänget för flera år sedan eftersom jag inte tyckte det var så givande, varken fotbollsmässigt eller socialt. Rädslan över att vad jag gör ifall MFF gör ett avgörande mål är också en faktor – troligtvis jublar jag. Det är inte så lyckat på bortastå, oavsett min bakgrund.

Vad som talar för MFF är att de håller en hög nivå och kan spela offensivt på hemmaplan. Att de borde vara som bäst just nu, i augusti. Mot MFF är att det i tidigare matcher varit små marginaler. Salzburg hade kunnat vinna både 3-0 och 4-0 för tio dagar sedan.

Celtic är aldrig speciellt bra i augusti. De har en säsong där de möter betydligt sämre motståndare i 8 månader och har därför en försäsong likt en uthållighetsidrottare. De slog ut HIF och Elfsborg men MFF är en helt annan sak. Dessutom borde HIF varit nära. OCh Celtic har ett sämre lag på pappret idag jämfört med då. Fast en bättre tränare som kan Aage utan och innan. Jag tror MFF är knappa favoriter men att det blir målsnåla tillställningar. Jag tror också att frånvaron av Rosenberg och ev. Adu i första matchen kan vara avgörande – i alla fall för möjligheterna att göra mål på CP. 1-0 till Celtic på CP och sedan 1-0 och förlängning i andra matchen.

Vad jag ser fram emot är att träffa en massa Celticfans i Malmö tisdagen den 25!