Hur ska Henrik rädda HIF undan Superettan?

När Emil Krafth såldes till Bolonga ondgjorde jag mig över att den sportjournalist på Sportbladet som skrev om köpet inte berättade det viktigaste –vad HIF fick för honom. Nu skriver HD att Emil Krafth var en förlustaffär – han var intecknad till över 100 procent enligt tidningen ( något Robin Simovic och Jere Uronen uppenbarligen också är). Den ende spelare som har ett större värde och som utan alltför många mellanhänder skulle tillföra HIF ordentligt med kapital är Jordan Larsson…

Skulle de fyra externa finansiärer som uppenbarligen helt och hållet har klubbens öde i sina händer, och bankkonton, välja att ta ut sin rättmätiga vinst ”kan klubbens eget kapital utraderas”. Jag är trots det fortfarande nyfiken på vad Bolonga betalde, oavsett vems pengarna egentligen är.

Däremot är det inte troligt att ”de fyras gäng” sätter klubben på obestånd och att de får HIF tvångsdegraderade men det visar på det bedrägliga i många stora, anrika elitidrottsklubbars ekonomi. Samtidigt säger en av de fyra, före detta vice ordförande Bengt Adolfsson, att han vill ha sina pengar. Jag blir jag lite brydd när sportjournalisten och HIF-supportern Tomas Nilsson och allmänreportern Winnie Gravlund skriver att den enda vinst av spelarförsäljningar som HIF gjort hittills är de tre miljoner man fick för Victor Pálsson – för övrigt en spelare Henrik Larsson inte ville ha kvar i klubben.

”Men när vinsterna till de externa finansiärerna räknats bort återstår knappt tre miljoner kronor”, skriver de två som om de pengarna verkligen försvunnit. Jag tror inte det, HIF har pengarna och enbart en av de fyra vill ha ut sin vinst. Det har spekulerats om att HIF har ett kapital på nio miljoner men även ett löpande underskott i förhållande till årets budget som är lika stort.

Under alla omständigheter känns HIF som ett riskföretag, ett Volkswagens med taskig PR-avdelning. Ifall det blir förlust även mot Örebro borde man nog vinstvarna.

Ytterligare ett tecken på att något inte står rätt till i Helsingborg är att HD:s andre fotbollsexpert Marjan Svab skrivit en krönika om HIF:s spel där han nästan kritiserar bästa kompisen Henrik Larsson. Det är visserligen milt formulerat men mellan raderna kan man skymta en oro över framtiden och tränarens sätt att både leda laget och hur man fördelar ansvaret för förlusterna. Marjan skriver faktiskt att det är Henrik som är ansvarig för klubbens organisation och bara det är värt ett utropstecken.

Henrik Larsson har ju länge menat att lag (och indirekt tränare) vinner matcher men enskilda spelare och domare förlorar poängen. Efter förlusten i Gefle gjorde han försvaret skyldiga till förlusten och Marjan håller inledningsvis med. Men ju längre texten bär ju tydligare blir det att han faktiskt troligtvis tänker något negativt om bästisens sett att leda HIF.

Det är så här det brukar se ut före sammanbrottet…

Kanske är det bästa för HIF, på lång sikt, att göra en Malmö Redhawks och tänka långsiktigt.

PS SDS trycker i sin papperstidning en liten kort version av texten om ekonomin. Originalet, i HD, är betydligt längre och mer spännande.

PS Jag är inte den som ska klaga på korrekturfel och rubriker så att HD skriver ”försälningen” av Emil Krafth får mig bara att tänka på Anja Pärsson. Och att Marjans krönika har rubriken ”Vad HIF behöver till nästa säsong” känns märklig eftersom texten enbart handlar om de senaste fyra förlorade matcherna.

PS ss Den rikaste privatpersonen med fotbollsanknytning i HElsingborg är förmodligen Henrik Larsson. Det är dock inte speciellt troligt att han skulle satsa pengar i den klubb han nära nog enväldigt sköter. Det hade ananrs varit en stor insats av det slag som Henrik Larsson tränaren och mangern alltid efterlyser av spelarna och supportrarna – att viss att de verklien vill, till hundra procent…