Till och med knäckebrödet är kasst…

Lycka kan vara att vakna en onsdagsmorgon och se att lokaltidnigen ägnar nästan ett helt mittuppslag åt ett litet hockeylag. Ett malmöitiskt B-lag som slår Leksand 2-1 i direktsänd TV. Ett lag som för några säsonger sedan ansågs befinna sig någonstans mellan korpen och eliten och spelade ute på Backarna, i Kirseberg. Halvseriösa men oerhört starka som förening just genom att man tvingades vända på varenda krona, granska varenda flaska klubben kunde panta.

De flesta spelare och ledare har varit med på hela resan. Det är inte riktigt likadant i Leksand. Har de överhuvudtaget någon spelare, eller ledare som var med när de för tre år sedan gick upp i SHL tack vare kommunen och avskrivningen av skulderna på 130 miljoner.

Troligtvis inte.

SDS:s hockeyexpert Kent Jönsson skriver i dagens tidning att Leksand är laget ”som alla säger sig vilja se i högsta serien” och ”att det är lätt att ta sig till sig lilla Leksand som konkurrerar med de stora drakarna”.

Förlåt men jag tycker ju tvärtom.

Det finns massor av exempel på hur små klubbar slår sig in bland de stora etablerade för att de har en sponsor som betalar allting – tills det går emot och klubben rasar tillbaka i anonymiteten. Även i större sammanhang som ligafotboll i England, Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien. Leksand var inte en sådan klubb men ledarna ( säkert påhejade av oansvariga lokalpolitiker) ansågs sig tvungna att bli en sådan klubb. En ”sådan” klubb i modern lagidrott med skillnaden att man istället för en enda rik person såg till att kommuninvånarna och svenska skattebetalare, bland andra, fick stå för de ovederhäftiga satsningarna. Modern lagidrott bygger inte längre på att du har en stor stad där du hämtar unga talanger. På samma sätt som att det inte går att köpa sig till framgångar när organisationen inte är alltigenom sund och välfungerande. När de som styr och ställer inte gör det för att de i första hand är de bästa ledarna att styra och ställa i en idrottsklubb utan hamnat där av andra skäl, som ekonomiska.

Det är lite roligt att sportjournalister, ja inte enbart de utan kanske ”alla” förväxlar Leksand med en liten idyllisk klubb närmast ideellt driven när den istället representerar nästan allt av vad som är dåligt och oförsvarbart med modern lagelitidrott.

Även de båda Manchesterlagen är bra exempel på det, speciellt Man City. Ett annat är Helsingborgs IF.

Ps Inte ens Leksands knäckebröd är speciellt bra längre. Jämförde deras surdegsknäcke med Wasas och det var utklassningsseger för värmlänningarna…. …som egentligen väl ägs av en global schweizisk matvarujätte?