Motorcrossdikten tvärnitar
Ögonen tåras lite. Det är väldigt, väldigt sorglig men också förskräckande vackert det jag läser av Svetlana Aleksijevitj. Det är hennes senaste bok,” De sista vittnena” och handlar om vad små ryska barn minns av kriget nu när de blivit gamla. Mycket färger, mat, katter och hundar och svält och död.
Jag tänkte dagen till ära översätta en dansk dikt om motorcross men har fastnat i satsen: ” Speeder godt op så det står med skovbund om ørerna”. Han kör så snabbt att det runt hans öron sprutar sånt som växer i skogen, som svamp, kottar, kvistar, mossa. Men finns det ett svensk ord för det jävla skovbund, det skogsbundna, och om inte VARFÖR? Vi har ju så jävla mycket skog, i alla fall i jämförelse med Danmark.
Mylla , eller Skogsmylla, känns inte bra. Skogen hade funkat om det inte också inbegrep träd. De som skyndar förbi hans starka strålkastare på förra raden…
Men jag tar det som ett litet, komplicerat steg på vägen till Nobelpriset och har någon ett bra förslag så lovar jag att nämna er när jag håller min Nobelföreläsning.
Kanske ”vegetationen”, det är inte bra men det är något.
About this entry
You’re currently reading “Motorcrossdikten tvärnitar,” an entry on Maxtiotår
- Publicerad:
- oktober 8, 2015 / 15:33
- Kategori:
- Läsning, Litteratur, Poesi
2 kommentarer
Jump to comment form | comment rss [?] | trackback uri [?]