Femma i allsvenskan, gång på gång utspelade och förnedrade på bortaplan i Champions League – MFF 2015 är inte bättre än 0-4 mot ukrainska brassar. Ja, egentligen är de ännu sämre eftersom det var närmare 7-0 än 4-1. Vad beror det på? Vad skiljer årets MFF från fjorårets?
I princip började det redan i våras och cupförlusten hemma mot Örebro. En del yngre spelare levererade inte, en del nya spelare kom inte upp till förväntad standard. Så fortsatte det – MFF har rätt många högavlönade spelare som inte levererar. Det beror inte på att de inte gör sitt bästa utan troligtvis på att klubben har en sportchef som är kompis med alltför många. Daniel Andersson är trevlig och säkert duktig på mycket men han har skrivit långa, dyra kontrakt med spelare som inte borde ha varit kvar i föreningen och jag tror att den personliga vänskapen tyvärr har spelat in på ett negativt sätt.
En annan förklaring till den dåliga säsongen är att de stjärnspelare som skulle leverera under hösten hamnat i djupa formsvackor. Djurdjic får spela av det simpla skälet att man inte har någon backup för honom – jo MFF har många högavlönade forwards och trogna MFF-are men ingen av dem duger, speciellt inte i CL.
Rodic inledde bra och har OK t o m september. Sedan har han bara blivit sämre och jag förmodar att den enda anledningen till att han fick fortsätta efter halvtid var Bergets skada. Sedan har Molins skada skapat problem – han skulle vara den backup-forward MFF hade förra säsongen, eller en tvåvägsspelare som yttermittfältaren att laborera med. Nu har man Agon, Pawel och Kroon och det enda som håller internationellt ( eller i allsvenskan) är deras löner.
Att som gubbarna i Viasat-studion spekulera i att förberedelserna är felaktiga tror jag inte ett ögonblick på. Man kan inte spela bra fotboll med åtta lirare och tre spelmässiga lik som barlast. Jo, ett strukturellt fel upptäckte jag och det är min gamla käpphäst, agerandet vid fasta, defensiva situationer – gång på gång löste Rosenberg eller Djurdjic offsiden vid andrabollar. När resten av laget gjorde push-ups så var de alltid långsammast upp och i det längsta kvar, löste offsiden och skymde Wiland.
Vad gäller spelarkritik i går så var Wiland överlägset bäste MFF-are. Tycker att Pa Konate var ganska godkänd ( i alla fall i förhållande till Tinnerholm som blev godkänd i Sportbladet) och jag tycker också Rosenberg, Rakip, Adu och Berget inte föll igenom.
För övrigt går en annan attitydspelare, Magnus Eriksson, omkring i Köpenhamn utan speltid och längtar tillbaka till MFF.
Lämna ett svar