Allsvenskans stora pris (uppdaterad)

Kommer hem sent från bokmässan men ser att Janne Andersson helt välförtjänt får priset som Årets tränare och att han ville dela det med bland annat ”spolingen här bredvid” Maths Elfvendal. ‘Kul, eftersom Janne och Maths gjort en helt fantastisk insats i år – en tränartriumf som kröntes med guld.

Däremot är jag inte lika så säker på att Kennedy är värd att vara ”Årets röst” vilket egentligen är ett pris till en spelare med stort samhällsengagemang och ett föredöme även moraliskt. Kennedy kunde vara med i studion för han åkt till den totalitära Dubai där han indirekt gynnar och stödjer en regim som föraktar demokrati och mänskliga rättigheter. Just den utmärkelse, intervjuad av Olof Lundh, måste vara en av TV-historiens sämst taijmade och sämst genomförda prisutdelningar någonsin. Klart att Henok Goitom skulle haft det priset istället för det han nu fick. Klart vi ville se ännu fler tårar på Goitom kinder – DET var bra TV!

På hallgolvet ligger, när jag kommer hem, också en bok av en tränare som aldrig kommer få utmärkelsen ”Allsvenskans stora pris” men ändå är intressant. Fast mer som människa än tränare, tror jag. Tvingades dissa Torbjörn Nilsson första bok rätt ordentligt här på bloggen och i dagspress men har förhoppningar om att ”Leda med känsla” (förlag IYP i Borås) är bättre.