Läser i senaste numret av Fokus om fuskare. Sportskribenten Ida Ölmedal hävdar att den förste olympiske deltagaren som åkte fast för dopning var svenske femkamparen Hans-Gunnar Llijenwall och att hans brott var ”en mellanöl”. Eftersom vi alla vet att svenskar inte fuskar och bara råkat ta en mellanöl så bör fokus läggas på sanningen, inte det som står i Fokus.
Till och med OS 1964 var det legio att de militära femkamparna inför skjutmomentet lade upp med öl och konjak. Därefter infördes en promillegräns på 0,5 – det vill säga betydligt över gränsen för den svenska gränsen för rattfylleri, 0,2. Sverige förberedde sig noggrant, hela laget och ledarna var över och testade den mexikanska ölen och kom fram till att två starköl skulle ge 0,3 – det vill säga betydligt under gränsen för den olympiska doping.
I Tokyo var Hans-Gunnar 31:a. I Mexico skjuter han som en Gud och blir sjua, hans bästa insats i hela tävlingen och en bidragande orsak till att Sverige inte enbart har chans på medalj i lagtävlingen utan även tar officiellt brons. Detta efter att Hans-Gunnar noteras med 192 poäng i skjutmomentet och 0,74 promille i nåltestet vilket under inga omständigheter kan uppnås av endast ”en mellanöl”.
De svenska ledarna skyller på att Hans-Gunnar varit magsjuk, att han var tom i magen och just därför har ölen ”tatt rejält” som är den officiella förklaringen. Sverige diskas dock och fråntas medaljen, trots svenska proteser.
Lämna ett svar