”Bajeneffekten”
Det är lite lustigt att cupturneringen aldrig riktigt slog igenom i svensk fotboll. Trots massor av halvhjärtade satsningar. Trots att den är stor i nästan alla andra länder, inklusive Norge och Danmark, förblev Svenska Cupen en ointressant transportsträcka i 70, 80 år. Tills nu.
2016 finns det inte enbart en åtråvärd seger att sträva efter utan cupmatcher har integrerats i den alltmer lockande försäsongen. Folk tar sig plötsligt till arenorna mitt i vintern som om det skulle finnas möjlighet till en öppning för höst-vår-säsongs-romantikerna. Detta samtidigt som ett av de mest nordliga lagen genom tiderna debuterar i högsta serien.
Det är också en känsla för fotboll och supporterlojalitet som bäst benämns Bajeneffekten, inte helt olik ketchupeffekten både vad gäller dess egentliga värde och slutliga, massiva, eruption. Folk vallfärdade till Tele2 Arena 2015 hur jävla uselt Hammarby än spelade och de fyller inte läktarna i cupmatcher för att se bra fotboll. Man skulle kunna kalla det en masspsykos men egentligen handlade det nog mest om identitet och att visa sin emotionella lojalitet – inte helt olik de emotionella känslostormar som skapas på facebook när någon har dött.
Många lag har i år och förra året mer än fördubblat sina publiksiffror på försäsongen. Speciellt i storstäderna, intresset är så pass stort att till exempel Ängelholm sålt sitt hemmamatch till Malmö FF. Ifall jag representerat tredje och fjärde lag i den serien, eller varit stor ÄFF-fan, hade jag kunnat ha synpunkter på det.
Faktum kvarstår, allsvenskan är het även i minusgrader. En förutsättning för det här är naturligtvis konstgräset. Man må tycka vad man vill om underlaget men utan det hade vi inte haft denna cuphausse. Vi hade inte heller haft hälften så bra fotboll med tanke på alla usla gräsplaner man långsamt sett eller rent av varit med om att erodera under senvintern.
Till och med strukturen har SVFF fått ihop väldigt bra. De bästa lagen ser möjligheterna till både stora ekonomiska fördelar som Europa League och cupfinal medan de sämre lagen satsar på att överraska eller blott möjligheten att få betydligt bättre träningsmotstånd än vad de annars fått. Cupen 2016 bär verkligen på en känsla av tävlingsmatcher och de enda lag jag kan minnas som uttryckligen visat sitt missnöje är när Elfsborg förlorade med 5-0 mot Ängelholm. Fast Elfsborg är Elfsborg. De förlorade också 0-8 i allsvenskan mot Djurgården.
Till och med TV-mässigt fungerar det eftersom ett allt mer ekonomiskt ansträngt CMore numera i princip enbart har hockey under vinterhalvåret och därför välkomnat Bajeneffekten med öppna armar.
Så idag händer det: lag i tights och handskar, ibland domare i toppluva, drabbar samman på gröna planer och det enda som fattas är väl den sol och doften av gräs och läder som Nisse Hellberg sjunger om. Plus att applåder i vantar och handskar får en att associera till bandy men man kan inte få allt, i februari.
About this entry
You’re currently reading “”Bajeneffekten”,” an entry on Maxtiotår
- Publicerad:
- februari 20, 2016 / 08:59
- Kategori:
- Cupen, Hammarby, Psykologi, Publiksiffror
- Etiketter:
- Bajeneffekten, CMORE, cupen, Falkenberg, februari, KEtchup, Konstgräs, MFF, Nisse Hellberg
No comments yet
Jump to comment form | comment rss [?] | trackback uri [?]