Bäst på plan i Malmö

Den aktör med minst fel och i princip nästan enbart rätta beslut i cupmötet MFF-IFK var den som tvingades fatta de absolut flesta. Domare Mohammed Al-Hakim.

Som domare har han ju också rätt att vara ”försäsongig” men Al-Hakim visade utmärkt form redan denna marssöndag. Missade kanske en frispark för Brorsson, gav Rosenberg ett gult jag inte förstod men var i övrigt nästan perfekt.

Jag gillar speciellt att han inte köper stjärnornas försök att få bra frisparksläge genom att överdriva konsekvenserna av en förlorad närkamp i en strategiskt bra del av planen. Både Rosenberg och Kujovic utmanande ständigt rättskiparens vishet och tålamod men när de lade sig och skrek så stod Al-Hakim tyst men rakryggat upp och viftade spelet vidare. Spelarna lade sig ofta i första men tog intryck och stod även de upp i andra.

Al-Hakim hade också en mycket bra nivå när det gällde att snacka med spelare och inte snacka. Han visar exakt lagom mycket auktoritet. Som att han till exempel lugnade ned AC redan i första minuten och sedan var den temperamentsfulle dansken inte alls så hetsig som han kan bli med sämre domare. Han var perfekt i att ge fördel eller inte, avvaktade tiondelen tillräckligt länge i princip varje gång. Dessutom rör han sig lätt och obehindrat så att han alltid ser bra och är först in i situationer det vill säga: löpvillig och positionssaker.  Mohammed Al-Hakimär en domare som gör svensk fotboll roligare att se, lättare att njuta av.

Jag tror Mohammed Al-Hakim kommer vara allsvenskan bäste domare i år, ifall inte inte var det redan förra säsongen. Al-Hakim kan också gå hur långt som helst. Jag är övertygad om att han tar över efter Jonas Eriksson och dömer de viktigaste CL-matcherna redan våren 2017.