Nu är det förkylt: MFF-IFK

Ligger hemma och är förkyld så jag tar chansen att se om MFF-IFK Norrköping. Det är samma match i CMore men ändå lite annorlunda jämfört med mitt ståplatsperspektiv.

Först av allt – det är inte straff när Rosenberg hoppar och skriker av plötslig fantomsmärta. Det är mer straff när han går in och tacklar Enarsson i ryggen då denne ska försöka ska skjuta.  Att komma tillrätta med fusket inom fotbollen kräver en egen text. Heder till Rosenberg, trots allt, för att han indirekt erkände att Johannesson köpte hans ”historia” två gånger om. Jag är inte säker på att domsluten skulle blivit de samma ifall det var Rosenberg som tacklades i skottögonblicket och Enarsson som låtsades bli träffad efter att ha skarvat undan bollen i offensivt straffområde. Gamla, duktiga och erfarna spelare är guld värda och domarna är inte mer än människor. Markus Rosenberg är en av seriens allra bästa spelare, det påverkar domarnas relation till honom. Samtidigt var det för Rosenberg personligen en skön revansch för insatsen i förra allsvenska mötet mot IFK Norrköping.

Visste inte att MFF i allsvenskan aldrig vände en match från underläge 2015. Väldigt talande siffror liksom det faktum att MFF den här säsongen vänt många matcher, bland annat båda mötena med IFK Norrköping. Spelarna mår bättre 2016 än de gjorde 2015 men är de ett bättre lag? Tveksamt. Tinnerholm är sämre, Lewicki sämre än Adu 2015 i rollen som balansspelare och Örnen har väldigt mycket att bevisa.

Rent taktiskt (det som avgör matchen) är att Malmös press är alldeles för hög och dålig vilket IFK utnyttjar första halvtimmen. De har tre, fyra chanser/ omställningar mot en osynkad mittfältslös himmelsblå backlinje som de borde gjort mål på. Kanske hade de även gjort det i omgång 10 eller 20. Istället kommer efter 30 minuter Rosenberg ned och hämtar bollarna, man börjar spela upp på honom med en länge boll än korta på Lewicki och AC. Där ändrar matchen karaktär, MFF:s innermittfält ligger lägre utan boll och täpper till omställningarna i mitten. Norrköping har bara två farliga avslut efter det medan MFF blir bollförande. När Molins kommer in blir Rosenberg mittfältare. Han är t o m siste man vid två tillfällen efter att ha löp med djupledslöpande mittfältare i motståndarlaget. Rosenberg är den spelare som helt avgör matchen och han avgör det i ett MFF som spelar ganska identiskt med hur de spelade under Hareide. Matchen var en taktiskt triumf för Allan Kuhn men samtidigt var det ett stort misslyckande för hans nya spelsystem.

Tinnerholms första kvart är helt misslyckad. Sällan man ser någon göra så många och dåliga saker efter varandra. Tar tillbaka min gamla förhoppning om att han skulel kunna utmana Lustig. Det är klasskillnad mellan dem.

Teckie tar slut efter 55 minuter och gör massor av misstag, i egen sista tredjedel. Innan dess gör han dock nästan allting rätt. Teckie är ingen närkampsspelare, hans teknik kommer bättre till sin rätt mot sämre motståndare.

Wiland ska hålla Kujovic första lösa skott men släpper en dålig retur. Han har dessutom lite fel position, står som vanligt alltför nära första stolpen vilken han i princip gjort hela karriären. Kujovic får en chans till men då är Wiland ute och gör sig stor. Fjoluason får ta fart och hoppa högt genom att Rodic som ska markera honom bara släpper istället för att fortsätta springa med: hoppa, störa, hindra. Och Berget som nästan är stillastående förlorar naturligtvis duellen. Säkert en konsekvens av IFK:s grundliga analys av MFF.

Ifall Kujovic spelat Traustason som är ensam vid bortre hade det blivit mål. Jag följde Tinnerholm som låg jämsides med Traustason innan omställningen börjar , sedan löper han inte med Traustason och slutar dessutom löpa vid första avslutet medan Traustason fortsätter i maxfart och borde fått bollen.

Varje gång Kujovic försöker spela på ett tillslag så misslyckas han. Han missar dessutom öppet mål två gånger. Emit Kujovic borde inte få godkänt betyg för den här matchen. En Kujovic i skepnad av den EM-truppspelare han hoppas vara hade satt minst två mål före halvtid och avgjort matchen.

Rodic är ibland alldeles underbar med bollen i fötterna. Med kroppsfinter glider han undan motståndarna. Ser också lite starkare ut i kroppen. Missar dock hemjobbet helt när Kujovic i 27:e minuten missar tomt mål. han ligger ofta fel i position och saknar målsinne men med rätt tränare kan Rodic bli alldeles för bra för MFF.

Nyman fantastiska avslut vid målet är perfekt, med små marginaler. Jag tänker att kanske, kanske kan han bli en riktigt målskytt den här säsongen men så i början av andra frispelad vid straffpunkten av Tkalcic  skjuter han i luften på rullande boll. Jag tycker så mycket om Totte Nyman – hans attityd, hans löpvillighet, hans internationella löpsteg  och ödmjukhet. Men han kommer att fastna i Norrköping ifall han inte lär sig avsluta bättre. Gör han det ska han in i EM-truppen. Jag tror det sitter i huvudet och jag tror att han skulle bli en mycket bättre fotbollsspelare med hjälp av en bra psykolog.