Gefle sämst i allsvenskan?

Allsvenskans första 0-0-match 2016 var en av de där bortamatcherna Östersund borde vunnit – 11-2 i avslut men avsaknaden av en riktigt bra måltjuv, en Jamie Hopcutt, är stor. Gero har inte acklimatiserats sig till svensk fotboll och allsvenskan. Ghoddos hade kunnat vara den men han är allt som oftast alltför långt ifrån mål. Dessutom gör han hellre snygga mål än petar in en retur. Emir Smajic är mer lik en gammaldags center som behöver mer tid och går på tyngd och längd.

Så 0-0 säger lite om ÖFK:s brister men framförallt något om hur dåliga Gefle är. De två avsluten,  av Johan Bertilsson i minuterna 84 och 85 gick rakt på Blackman och utanför målet från 20 meter. Det var allt framåt. Laget har lite kvalité i just Bertilsson, Oremo och glimtvis i Simon Skabb. Försvaret tjongar, ytterbackarna Florén och Ericsson är inte av allsvensk klass, speciellt Ericsson var ”åter olycklig”. Bonsu spelade ned Mjällby ur serien och kan mycket väl göra samma sak här. Han konkurrerar dessutom nästan med Falkenbergs Christoffer Carlsson i rollen som seriens främste cry baby. Domare Casper Sjöberg från Malmö köpte inte dykingarna vilket gladde mig. Tyvärr hade han också två väldigt konstiga avblåsningar på Maic Sema i situationer han helt missförstod.

Att 25-årige men nye Andreas Andersson skulle få chansen i stället för Hedwall var inte överraskande. Han var nervös gjorde några enkla misstag men är på sikt säkert en bättre målvakt än Hedwall. Framförallt gillade jag att han hade sådan känsla för sin position och målet så att han släppte alla bollar som gick utanför, oavsett hur nära stolpe eller ribba de var. En riktigt nervös målvakt hade följt efter de bollarna men Dubbel -A stod lugnt kvar. Den känslan får han växa med.