Ledarskap reducerat till poängkolumnen

56 managers/tränare fick sparken i engelsk ligafotboll 2015-16. Tre mer än det 15 år gamla rekordet. I EPL fick 11 managers gå vilket innebär att han sitter enbart 1.3 år i genomsnitt. Det är en genant kort tid eftersom det generellt tar cirka två eller tre säsonger innan resultatet av en ny managers arbete bär frukt.

Naturligtvis kan ett byte förändra saker på kort sikt men att förändra spelsätt och spelartruppen tar minst två säsonger – att de ge managers betydligt kortare tid på sig, i genomsnitt, visar att det stora felet är ägarna och alla deras pengar ( de 20 lagen fick nära 20 miljarder av EPL förra säsongen- huvudsakligen TV-pengar). Ägarna utser fel managers och har sedan råd att satsa på en ny lott – vilket oftast slutar likadant.  Till sist går det som i Newcastle och Aston Villa – två anrika klubbar vars ägare blev nervösa och så försvann de bra managers de verkligen hade i Martin O´Neill och Alan Pardew.

Jag är övertygad om att Arsenal inte kommer vinna något mer med Arsene Wenger men de kommer inte heller kollapsa som många konkurrenter. Pep Guardiola hade varit den perfekte managern i Arsenal, jag är inte säker på att han är det i Man City. Zlatan hade varit perfekt i Arsenal säsongen 2016-17, jag är inte säker på att han är det i Man United.

Under alla omständigheter är Mourinho en manager som passa bättre i United än vad van Gaal gjorde. Jag var överraskad över att alla haussade honom vid tillträdandet för knappt två år sedan – att så få eller ingen av alla dessa fotbollsjournalister såg att kejsaren var närmast naken. Att hans idé om fotboll passade Man United ytterst illa. Samtidigt som jag förstår hans mindre positiva inställning till fotbollsjournalisterna. när laget vinner haussas,  du när laget förlorar dissas du. Mer djuplodad än så är sällan journalistiken. Alla, ägare, journalister och supportrar,  stirrar på resultaten och fortsätter så att göra, så som inget har hänt, som om ledarskap inte är mer än summan i poängkolumnen.