Så besegras Östersund

”- Ja dom är ju också bara vanliga människor.

– Ja exakt.

– Hur är det med dig själv?”

Jag hoppas inte att Ola L. tar illa vid sig att jag citerar intervjun med Andrew Stadler på öfk.se Jag tycker det är roligt och ibland blir det fel men andemeningen var att uttrycka respekt för MFF –  inte att ifrågasätta den före detta Boisaren status som Homo Sapies.

Östersunds FK – Malmö FF är en match där jag håller stenhårt på oavgjort. Det är en konst i sig (inte konstig) som jag utvecklat efter otaliga ångestfyllda drabbningar mellan mina många favoritlag. Jag  hoppas på att bollen aldrig ska ta sig ut mittcirkeln eller över mittlinjen och ifall ena laget gör mål så gläds jag aldrig utan står plötsligt upp och är manisk supporter åt de lag som ligger under. De enda stunder jag är ganska lugn och låtsas njuta är när bollen rullas i backlinjen. Gör gärna det i 90 minuter!

Ibland finns förmildrande omständigheter, som när Barça inte behöver vinna mot Celtic eller då HIF varit riktigt kassa, spelat ännu sämre och haft supportrar som skämt ut sig – då är det inga problem att vara blå på Olympia. Eller vice versa. Men oftast, ja även då känns det inte bra när ett av ens lag förlorar, oavsett vilka som vinner.

Östersund behöver dagens poäng på Jämtkraft Arena mer än MFF. Speciellt efter 5-0 i derbyt mot Giffarna. Samtidigt måste MFF gå in i EM-uppehållet med tillfredsställelse och serieledning, eller nära serieledning.

Ett kryss vore perfekt, endast ett kryss är acceptabelt och jag har tippat detta men tror innerst inne att MFF vinner. Hur ÖFK ska besegra MFF, hur MFF besegras generellt, har jag skrivit om tidigare. Hur slår man då Östersund?  Jo så här:

Eftersom laget vill etablera bollinnehav långt in på motståndarnas planhalva är de sårbara för omställningar. Samtidigt är de bra på det som MFF är dåliga på: de tingar backlinjen att synkronisera och MFF:s backlinje med Tinnerholm och Konate är inte synkroniserad. Det går att hitta luckorna och de felaktiga positionerna mellan ytterbackar och innerbackar om man vet var man ska leta. Spelar sedan Rodic och Eikrem som yttermittfältare  kommer Adu och AC tvingas springa miltals.

När Ohmo utmanar, och går höger för det gör han nio gånger av tio, så drar de centrala mittfältarna in i straffområdet. Bollarna kommer alltid längs marken så just där och då finns härliga ytor för snabba omställningar.

Omställningarna bör sedan förläggas till högerkanten eftersom det är där ÖFK är som sämst defensivt. Dennis Widgren är bra offensivt oc hen trevlig kille men inte av allsvensk klass defensivt. Det tycker dock Graham Potter. Widgren ligger ofta fel, tar alltför god tid på sig och spelar ofta med alltför små marginaler. Dt gick i Superettan, det går inte i allsvenskan ifall man inte är en stjärna. Det är inte unge Widgren än. Att Potter satte honom som mittback mot Giffarna ( efter att ”Crisse” Andersson i HIF filmat och gett Sotte en avstängning) var den direkta anledningen till förlusten.

För ÖFK:s skull hoppas jag att man spelar 4-5-1 i dag och att man ger bort ytan mellan mittfält och backlinje på MFF:s planhalva. Ifall ÖFK försöker pressa MFF kommer man att släppa in många mål, precis som mot Giffarna. Problemet med förhandstexter om ÖFK är att tränare potter alltid överraskar med uttagningarna, och spelsätt.

Varken lokaltidningen eller ÖFK på Svenska Fans har inför-artikel utan hela Östersund verkar fokusera på MFF-cyklisterna och att ”de är bara människor”. Vilket i ÖP syftar på CL-spelarna, inte enbart cyklisterna.  Så jag vet inte om Jamal Blackwell spelar men jag hoppas det. Han är bra i höjden och MFF skapar många målchanser i huvudspelet. Blackman är sämre med positionering och hamnar vid sidledsförflyttning ofta alltför nära stolpen, ibland till och med med balansen på fel ben, som mot Giffarna.

Hoppas på 1-1 med Rosenberg och Smajic som målskyttar.

 

 


About this entry