Därför misslyckads Hamrén
Ett av de stora svenska problem i EM har varit språket.
Kommentatorer och experter använder dåliga termer och felaktiga begrepp. Språkbehandlingen är ibland så dålig att TV-journalisterna borde tvingas prya på Radiosporten där nästan alla faktiskt tänker på vad de säger. De kan till och med under lättsamma pod-seanser spontant börja diskutera ord och dess valörer.
Sedan har vi problemet med när olika termer kan och inte kan användas. Chris Härenstam som inte heller här är en av mina favoriter beskrev en lång boll in i straffområdet, en osäker passning i höjden rakt i djupled som ett ”inlägg”.
Kan ett inlägg slås i planens längdriktning? In, syftar in det på att bollen måste vara utanför in och slås in, mot mitten? Något är in och då måste något vara ut och det är spelplanens kanter, dess perifera kanter.
Det återfinns också i begreppet innermittfältare – att det är in, i mitten. Har någon hör uttrycket, in på kanten?
Sedan gillar jag inte alternativet ”framlägg” vilket för tankarna åt en styckningsdetalj. Som motsats till motlägg? Över huvudtaget är det alltför många ”lägg” i svensk fotboll, eller är det ett direktöversatt låneord från engelskan? Det kan inte heller vara fråga om ett instick ifall bollen slås 40 meter rakt in i straffområdet eftersom själv tillslaget mest av allt liknar en inspark från mittpunkten.
Så här långt kommen i min fundering slås jag av att in kanske syftar på ”in i boxen”, i straffområdet. Precis som inkast och inspark. Men varför heter det då utkast och utspark?
Eftersom SVT och TV 4 verkar strunta i det här – borde inte Janne Andersson och SvFF skippa den där ”Players manager” (som uppenbarligen inter verkar ha nåt fram till spelarna utan enbart varit ett sätt att anställa en kompis som aldrig fått något annat attraktivt jobb, utom möjligtvis på pappas byggbolag – blev pappa Stefan dömd till fängelse för alla mutor och bedrägerier eller gjorde man som vanligt i Göteborg – lät ”samhällsöisarna” slippa undan med villkorlig dom?) och anställa en språkutvecklare istället? Tänk om hela Hamréns fiasko beror på språkförbistring, typ att de trodde ”shining” handlade om utrustningen och lade ned många extra timmar på att putsa fotbollsskorna? Eller att han krävt inlägg och spelarna har låtit boll komma ut på kanterna för att slå just inlägg och så menade chefen hela tiden enkla bollar i djupeld, så som public service-Chris uttrycker det på ren EM-svenska?
Mitt i funderingen får den mållöse skyttekungen Harry Kane en av alla de här hundratals målchanserna som han missar grovt och Chris analyserar detta med lätt upphetsad, energifylld stämma så som han uppenbarade en sanning för tittarna:
”Han vill verkligen göra mål, han vill verkligen visa vad han kan.”
Verkligen?
Kanske är det inte enbart språket som måste reformeras.
About this entry
You’re currently reading “Därför misslyckads Hamrén,” an entry on Maxtiotår
- Publicerad:
- juni 29, 2016 / 06:10
- Kategori:
- A-landslaget i herrfotboll, EM 2016, Sportspråket, SVT
- Etiketter:
- Öis i språket?, begrepp, EM, Erik Hamrén, fotboll, Harry Kane, Härenstam, Radiospporten, språket, språkutvecklare, språkvårdare, termer
9 kommentarer
Jump to comment form | comment rss [?] | trackback uri [?]