EM och Amsterdamskolan

När jag besökte den för 25 år sedan var den förfärande sliten och förfallen, trots att Ajax fram till ”Arenan” byggdes spelade sina internationella matcher här. Och planen var grymma 114 x 75 meter vilket måste ha varit världens största fotbollsplan. Cruyff breddade också Camp Nou till dåvarande maxmåtten 74 meter när han var tränare i Barça.

Ville besöka den gamla OS-stadion i går men det visar sig att de ska arrangera Friidrotts-EM där, med början i morgon. Så kanske kommer jag stöta på några svenska ”träningsoveroller” i gränderna runt the Red District i dag när jag cyklar igenom det.

När jag var i tidiga tonåren hade det här varit sportårets höjdpunkt, tillsammans med OS och kanske Fotbolls-EM. Nu finner jag att det mest intressanta med tävlingen är arenan. Den är en av många fantastiska skapelser av den så kallade Amsterdamskolan – som fyller 100 år i år och ägnas en stor ambitiös utställning på Stedelijks museum.

Likheterna är många med hyreskasernerna runt om i stadsdelen och hela södra Amsterdam som byggdes då (staden fördubblade sin befolkning mellan 1900-1940). De smala, avlånga fönstren, de långsmal öppningarna med överhäng och allt tegel i rödbruna nyanser och små vita/ljusa inslag. Och överallt vilar något stelt men mjukt, vänligt men bestämd arkitektur för människor.

Amsterdamskolan gjorde allt: arkitektur, grafisk design, design, mönster, tyg och inredning, bestick, tekannor och så vidare.  – de var allra bäst på arkitektur och design ifall man undantar möbler som nästan alla är stora, klumpiga i mörka träslag.  De hade oturen att först erkännas på världsutställningen i Paris 1924 och då var deras lätt överlastade stil redan passerad av rysk konstruktivism och tysk funktionalitet.

Deras stora hyreskvarter med ändlösa långa fasader, lätt rundade och välkomnande trots dimensionerna är fantastiska. Lika fantastiskt var holländarnas relation till friskvård och motion i allmänhet.  Det är så fortfarande – nästan alla ( utom möjligtvis de med turkisk bakgrund i min del av staden ( den västra) är fanatiska motionärer. Så frågan är varför Holland varit bättre i elitidrott? De tog ynka 6 guld i OS 1928, trots att de liksom Sverige stod utanför kriget.  De har underdecennier underpresterat i allt, även i fotboll i förhållande till alla fantastiska fotbollsspelare.  Det är som om Sverige aldrig arrangerat OS 1912 och istället satsat på den icke tävlingsanpassade Ling-gymnastiken – det var en hård strid om svensk idrotts vägval vid den tiden.

På en annan utställning ( ”Amsterdams DNA” på stadsmuseet) nämns inte idrott ö h t.  Ta bara en sådan sak som damernas volleyboll – alla holländskor är minst 185 cm, många längre än vad jag är – trots detta är det först de allra senaste åren som de visat resultat. Enstaka dopade simmerskor och invandrare friidrottssprinters är undantagen som bekräftar frågan. Varför är holländarna inte intresserade av elitidrott?