Första tio såg ut att bli ett nytt Brasilien och storförlust. Blev ett Island, ett Island. För att upprepa den lilla öns EM-bragd krävs det final.
USA tokdominerade och bosatte sig i det svenska straffområdet första tio. Men Nilla Fischer och Hedvig Lindahl höll rent. Sverige spelade inte bra men tog vara på en av de få chanser man fick i 63:e minuten. Djupt imponerad av förspelet, tre passningar på ett tillslag och den sista 50 meter i djupled som var helt perfekt. Hope Solo tappar sin position vid avslutet men hade kanske inte tagit det ändå.
Hade Lotta Schelin titta upp vid två omställningslägen och spelet fristående lagkamrat istället för att stirra på bollen hade Sverige kunnat vinna efter ordinarie speltid. Eller om inte linjedomaren fegat ur och offsidevinkat på en väldigt onside Lotta.
Hedvig gjorde en grym första räddning på straffarna men jag förstår inte Hope Solos taktik att hoppa åt sidan – kändes förkrigsmålvakt lång väg. märkligt. Att domaren sedan tillät henne att byta handskar före den avgörande straffen kan man bara skratta åt.
Nu blir det ändå Brasilien, på nytt. I semin.
Lämna ett svar