HL som förebild (visst var sportjournalistiken bättre förr)?

Helsingborg Dagblads expert på Helsingborg IF heter Tomas Nilsson och är före detta ordförande i klubbens officiella supporterklubb. Så är det i Helsingborg. Med andra ord borde TN ha sett några matcher, följt några träningar. Han borde kunna avgöra varför klubben ligger på nedflyttningsplats och åtminstone ha förslag på vad som behöver göras, hur krisen ska lösas.

När han idag kommenterar situationen i en krönika i tidningen är rubriken ”Är Henrik Larsson mannen att reda ut det här?” Det mest fascinerande är att rubriksättaren trots de fega frågetecknet är mer frispråkig än författaren. Tomas Nilsson ifrågasätter inte med ett enda ord Larsson, eller antyder vad felet är – han låter bara konstatera att HIF återigen förlorade, att klubben ”måste lyfta på varenda sten” och att Henriks vara eller inte vara som tränare resten av säsongen 2016 är en ”känslig fråga”.

Den minimala konkreta kritiken Tomas Nilsson presenterar lånar han för säkerhets skull från ”den eminenta statistiksajten Stattenakurvan”. Den har räknat fram att Henrik ligger på 52 procent förluster efter 50 matcher som HIF-tränare – enbart Harry Lundahl är sämre med ”förlust i drygt 59 procent”.

De där ”drygt” är väl egentligen det mest spännande och ärliga i Nilssons i övrigt helt intetsägande krönika – varför är det så viktigt att markera att det är drygt 59 procent och inte nästan 60 procent,  eller 59 procent utan att en formulerad decimal måste med – för att visa att Harry minsann inte enbart är sju procentenheter sämre utan ”drygt” sju procentenheter sämre än Henrik?  Är det en slags försök till välvilja och dunkel motsägelsefull ödmjukhet jämtemot den mäktige, ikonliknande förlusttränaren?

Varför Nilsson inte med ett enda ord berör vad som är fel med HIF, med taktik, spelare tränare e t c är anmärkningsvärt men fullt förståeligt med tanke på Nilssons hovsamma bakgrund och framtoning som jävligt jävig granskande medlem av tredje statsmakten. Hans lojalitet med klubben, och Henrik Larsson, är uppenbarligen större än den med läsarna, de som betalar hans lön (som sportjournalist alltså..).

Om nu Henrik Larsson ska diskuteras – borde inte Nilsson ha en åsikt? Borde han åtminstone inte vända på lite av gruset utanför Olympia och ifrågasätta Henrik som taktiker, ledare, självutnämnd allsmäktig manager, som den högst ansvarige konkoordinator i Helsingborgs IF? Borde vi inte prata om Larsson, diskutera hans märkliga egocentriska ledarstil och eventuella egenskaper vad gäller att träna ett lag i motvind?

För övrigt var Harry Lundahl en väldigt trevlig äldre farbror när jag som liten grabb, blev presenterad för och fick skaka hand med honom. Men inte ens min pappa, MFF-älskaren, presenterade Harry som historiens sämste HIF-tränare i procent inklusive decimaler utan som en av Sveriges främsta landslagsforward genom tiderna som också varit sportchef på Handelstidningen i Göteborg. Där Harry för övrigt skrev krönikor, förmodligen med något slags innehåll och egna självständiga åsikter om fotboll.

För vissa är Harry Lundahl sämst genom tiderna, för andra borde han alldeles uppenbart vara en förebild!