Det är inte lätt att vara fotbollsmoralist

Jag har aldrig gillat Luis Suarez, en stor fotbollsspelare, en lika stor fuskare. Fast varför ska jag fördöma honom, varför är det skamligt att gilla Barça idag, varför ska vi skämmas för att ”vi” gick vidare i Champions League?

 

Di Maria fuskade till sig en frispark som resulterade i mål i Paris så jag har svårt att se det orättvisa av Suarez spontana men samtidigt väldigt utstuderade fusk. Samtidigt kan man undra varför mittbackarna vid andra frilägen knuffade Suarez i ryggen, försökte lägga ut ”bommen”, dra honom i axeln. Alla fuskar hela tiden men Suarez är mer effektiv i sitt fusk än andra och därför ska han hatas?

 

Ta den unge Spurs-spelaren som försökte ge en motståndare en allvarlig knäskada i förra veckan – en sådan som kanske hade avslutat dennes karriär? Personligen tycker jag att det är betydligt värre än att fuska till sig en straff bara för att man är en bättre fuskare än motståndarna. Men fb svämmade inte över att indignation och hat – ingen kommenterade Dele Alli ens på min blogg.

 

Problemet med att vara sportmoralist är ju att det alltid slår så skevt. Angel di Maria är känd som en värdig konkurrent till Suarez som störste fuskare men han nämns inte ö h t i det här sammanhanget. Eller den svenske världsstjärnan som samma dag döms till tre matchers avstängning för att medvetet ha försökts skada sin motståndare i huvudet (och sedan förvarat brottet med att motståndaren hoppade in i hans armbåge).

 

Måste tillstå att jag ser medveten doping och misshandel  av olika slag som en mycket grövre moraliskt sportbrott. Det stora problemet, tycker jag, är att FIFA  och UEFA vägrar modernisera sporten – de flesta som nu skryter med hur mycket de hatar Suarez är ungefär samma fotbollsintresserade äldre män som dissade Van Bastens förslag för en månad sedan?  Suarez brott är ju att de som kan förändra vägrar förändra och ger Suarez och andra chansen att fuska. Man kan fråga sig varför och ifall inte hatet mot Suarez istället borde rikta sig mot de ansvariga: UEFA och FIFA.

 

Sedan några ord om Lars Lagerbäck och hans stora indignation, att han var ” förbannad” i Viasat Studion. Ifall man går igenom Islands EM-matcher kommer man upptäcka hundratals olika exempel på stort och litet fusk – även på försöka att filma till sig straffar. Jag har absolut inget minne av att Lagerbäck då satt på presskonferenserna efteråt  och dissade sina egna spelare för det som han är så upprörd över när det är en spelare i ett annat lag än hans eget. Det är svårt att vara fotbollsmoralist!


About this entry