Så slutar allsvenskan 2017-03-31

Aldrig har den här uppgiften känts lättare. Det här är inte ens ett tips, det är så här de slutar. Det enda som inte redan känns avgjort är vilka lag som åker ut. Finns fyra, fem grymt starka bottenkandidater.

1.MFF – Går inte att undvika, allt annat vore en sensation, och katastrof. Frågetecken för målskyttet – hur sugen är Rosenberg en onsdagskväll på konstgräs i Sundsvall, eller i Eskilstuna? Fast jag var mer orolig förra året med en dålig tränare. Ska man gå djupare? Hur är stämningen i truppen – går det att ha fyra duktiga innermittfältare? Borde inte Svanberg få spela mycket och vem bör få lida för det? I mitt MFF startar aldrig Cibicki och vad ska man göra med den haussade Jeremejeff – han och ett par andra spelare lyfter ju jättelika löner för att träna så det är väl så MFF vill ha det.

MFF leder stort inför CL, misslyckas i kvalet och sedan rämnar det  – men guldet, det allsvenska, kommer him igen.

2.Norrköping – Kan troligtvis bara tappa en spelare i sommar. Bra grundspel, två hård arbetande forwards och Bärkroth som landslagsman i truppen mot Frankrike. Snabba framåt, väldigt långsamma bakåt. Så långsamma att utan Wahlquist riskerar man tabellras. Jag hade gärna sett Bärkroth som wingback, Telo som omklädningsrumikon och Dagerståhl som den tredje mittbacken. Ifall Bärkroth lär sig spela högerback kan han bli hur bra som helst i den rollen – medan han aldrig blir mer än en hyfsad yttermittfältare.

3. Häcken – Byter tränare och satsar äntligen lite pengar. Men mittbacken Wahlström är alltför långsam med ett så offensivt mittfält framför sig. Sedan är jag lite osäker på balansen i laget. Och på att tränaren verkligen kan hantera så många offensiva spelare?

4. AIK -Alltför bollglada mittfältare, alltför tunga och stora, tjocka forward plus en långsam backlinje. Största frågetecknet är ändå för Oscar Linnér. Har talang men är han tillräckligt mogen för att hantera motgångar?

• Östersund –Johan Bertilsson är grym. Potter är grym och i princip hela klubben  är älskvärd. Jag adopterade ÖFK till mitt fotbollshjärta redan i september 2013 och kärlekn bara ökar. Man har i princip lyckats göra allt rätt. Sedan tycker jag att det stora problemet består  – Johan Bertilsson är ingen utpräglad målskytt utan en offensiv och oerhört spelbegåvad mittfältare. Ghoddos bra men ojämn. Jag saknar en boxspelare i ÖFK, de gör allt för få mål och har en defensivt labil vänsterförsvarare i Dennis. Samtidigt – de kan bli nia.

• Djurgården – kan vinna. Kan också komma så lågt som sexa trots alla dyra gamla stjärnor de värvat. Fast 35-36 är i dag inte längre någon ålder. Jag tror att de är alltför ojämna. Och att Özcan ställs inför problem han kommer få svårt att hantera. Troligaste klubb med att först byta tränare. Följt av Bajen, Göteborg, Häcken och MFF.

• Elfsborg – Många överunga spelare och jag är osäker på om Magnus Haglund är rätt tränare. Backlinjen är inte bra, långsam och Kevin får rädda det ännu en säsong. Issam Jebeli var förra årets mest överskattade spelare. Vi får se i vilken riktning han utvecklas i: vill han lära sig eller tror han och agenten att sulfinterna räcker för ett tvåårs-kontrakt på turkiska landsbygden?

• Kalmar – Viktor Elm är en av seriens bästa mittbackar. En Jonas Olsson som fann rätt placering tio år alltför sent. Brorsan Rasmus är seriens bäste mittfältare när han är frisk. Melker Hall berg en av seriens tre, fyra mest lovande 20+-are. Men resten? De tre kan lyfta Kalmar till en topp 6 placering men i fall de inte spelare på topp ser faktiskt resten av Kalmar ut som en nedflyttningskandidat, och då räknar jag med Peter Swärdh. Den enda anledning att han fått vara kvar i Kalmar är förmodligen för att organisationen inser att truppen har en förfärande lägstanivå och Peter ska rädda klubben kvar i serien.

• Göteborg – de kommer ligga på övre halvan under våren. Hysén kommer skruva in någon frispark och hålla poängsvälten från porten. 1-1 i premiären kommer lura många. Det är sedan de stora problemen kommer rullande in från Västerhavet. Många nyckelspelare har kontrakt som rinner ut i Göta älv. Det finns inte heller några pengar att köpa spelare för, med ett undantag. Jag är rädd för att målvakterna inte alls räcker till – Kristoffer Nordfeldt i juli? I så fall kan de bli femma.

10. Hammarby – Hamad är en klassvärvning och jag tror fortfarande att Rikard Magyar åtminstone har vinterturné-kvalité i sig. Men ett lag som tycker att Kennedy platsar i allsvenskan utan boll 2017 har problem. Samma sak kan sägas om Ròmolo – genant att han tillmäts kvalité i annat än att dra på sig varningar för filmningar och efterslängar. Imad Khalili måste steppa upp – då kan Bajen bli sjua.

11. Örebro – Svårplacerade. Jag tror de är ett mycket bättre lag utan Astrit och kan de undvika lockelsen att spela lillebrorsan så kan de bli 7-8:a. Men osäkerheten är stor: några mediaprofiler haussar spelare som knappast startar. Andra tror att Igboananike är en bra spelare – jag har aldrig sett den kvalitén – enbart simpla mål. Micheal Omoh blir viktig liksom Viktor Sköld och Filip Rogic. Och naturligtvis de enda två bra defensiva spelarna, Målvakts-Oscar och Almebäck.

12. AFC Eskilstuna – imponerade på Swedbank med en tydlig spelidé, bra organisation och individuella kvalitéer. Anel Raskaj var en gång Janne Anderssons framtid – en spelare vars enda begränsningar var hans egen vilja och attityd. 27 år gammal får han ”andra-chansen att slå igenom och jag tror han tar den. Samtidigt är AE ett medgångslag, kan slå toppklubbar men torska ifall motståndarna tar ledningen. Men det är ett upplägg som äntligen passar Pelle Olsson – äntligen är han tillbaka på den nivå där han är som mest framgångsrik.

13. Jönköping – Andra säsongen är alltid svårare eftersom motståndarna inte underskattar en lika mycket, man är scoutade och de giriga spelarna vill ha mer betalt, liksom nyförvärven. Så därför har Södra överraskande nog inga nyförvärv. Tror det är klokt. Tror det är bättre att kämpa än att sabba lönestrukturen med nya killar som ska glänsa. Tror Södra gör som Falkenberg, gnetar sig kvar i tre säsonger och sedan åker de ut.

14. Sundsvall – Spännande att Sundsvall ändrat struktur och inte bara värvat islänningar. Trenden med Pa Didda och andra mörkhyade, andra generationens invandrare från storstadsområdena förstärks. Man försöker göra som bland annat ÖFK, AFC och Dalkurd och det vore roligt ifall de lyckas. För många mediokra spelare med bra attityd för att åka ur men vem ska göra målen. Kan man skaka liv i Linus så går det men annars är det just den offensiva impotensen som kan bli Sundsvalls fall. Fast Tommy Naurin är bottenskiktets klart bäste målvakt – det fäller avgörandet. Räkna med få mål och många kryss.

15. Sirius – Har svårt att se kvalitéerna. Ja utom att Kim B. säkert är en hyfsad allsvensk tränare. De känns som Athletic utan individuell teknik: bra defensivt organiserade, hårt jobbande men utan den lyx som klubbar på övre halvan kan unna sig: målskyttar.

16. Halmstad – Var en klass sämre än HIF och ändå. Klubbens styrka, och framtid , är många lovande 99:or. De kommer pendla oerhört i form och kan inte lyfta en värdelös nykomling. Om två år kanske men inte 2017. Tar de 20 poäng beror det enbart på att så många motståndare är nästan lika dåliga. Och det delas ju alltid ut minst två poäng, trots kvalitén.