Den obegriplige fotbollsexperten

Är det obegripligt att Wolf-Eikrem börjar på bänken i dagens hemmapremiär på Stadion? Jag menar ”obegripligt”?

Max Wiman, Sydsvenskans analysexpert vad gäller fotboll i allmänhet och MFF i synnerhet, hävdar det i dagens krönika:

”Mattias Svanberg – ja, formen har inte varit lysande, men det var i vår han skulle matchas in, ser ut att frysa fast på bänken och får nu sällskap av Magnus Wolff Eikrem där. Att peta Eikrem är ett smått obegripligt och högt spel av Pehrsson.”

Han tycker alltså även att  Mattias Svanberg borde få starta trots att denne inte är i form och menar att det var nu på våren Svanberg skulle ”matchas in”. Varför seriens bredaste trupp ska spela med någon som inte är i form och varför denne unge spelare skulle spela just på våren framgår tyvärr inte av expertresonemanget.

Själv har jag inte läst Max Wiman i SDS sedan i november då han först lovprisade danske tränaren och tyckte det skulle bli en ”spännande 2017” med Kuhn för att sedan, efter denne fått sparken några veckor senare, hävda att det var just vad han länge misstänkt och skrivit hela tiden. Jag hade helt enkelt glömt hur underhållande Max Wimans monumentala enfald vad gäller fotboll kan vara. Speciellt när någon övertalat honom att vara upprörd och kategorisk på förbluffande lös grund. Vilket händer ganska ofta, nån där ute driver med honom och Wiman har inte omdöme nog att inse detta.

Säg så här: varken Eikrem eller Sana övertygade i Göteborg. Fast CMores ”experter” tyckte Eikrem var bra och CMores experter gav ju norrmannen epitetet ”seriens bäste mittfältare” 2016. Eftersom jag aldrig riktigt insett att Eikrem brister är så bagatellartade jämfört med förtjänsterna att slå bra frisparkar och en generellt bra passningsfot till höger var jag förvånad över utmärkelsen men inte över att han blev utbytt.

Nu rasar alltså Wiman mot Pehrsson och kallar petningen obegriplig. Man kan eventuellt ifrågasätta den med tanke på motståndet. MFF bör ha bollen 60+ % av tiden och det krävs snabba och bra passningar, många löpningar och att vända bollen så att den norrländska skogen av förvarande spelare luckras upp i sidled, att man hittar vägar igenom. Å andra sidan verkade inte Eikrem i form i Göteborg och var väldigt långsam, tog inget defensivt ansvar och verkade ganska oinspirerad. Ungefär som hösten 2015.

Så självklart gör Magnus Pehrsson rätt. Han vill ha mer offensiv yttrar och wingbacks. Vill han ha både AC, Lewicki och Rakip centralt kan han inte ha en fjärde, och sölig, passningsfot på mitten. Det borde vara självklart även för den måttligt intresserade Sydsvenskanläsaren. Sedan har MFF problem. det kommer inte visa sig i dag, jag tror på en 3-0-seger, men jag är övertygad om att MFF får svårare att vinna allsvenska än vad tipsen pekar på.

Det enda riktigt obegripliga i sammanhanget är Wimans påstående att Svanberg skulle spelas in under våren. Varför? För att han ska vara bra till Champions League-kvalet?  Själv tror jag knappast att en lovande 18-åring är den som ska ta MFF till CL-slutspel. Det är väl snarare så att Svanbergs tid kommer först då, till sommaren när Magnus Pehrsson behöver vila spelare i allsvenskan?

Slutligen en kommentar till Wimans upprördhet och djupsinne vad gäller frågeställningen Spelare vs Taktik.  Så här skriver han: ”Men vad är det MFF försöker vara? Är idén överordnad de individuella prestationerna?”

Den fotbollsexpert som tror att ett lags framgångar (låt oss säga efter 1950-talet) byggs på individuella prestationer bör nog läsa på, eller enbart spela och analysera ”FIFA -17”.