Pojkarna i sportmedia förfasar sig över Häckenspelaren Nasiru Mohammeds ”kapning” av Moses Ogbu i Sirius. Den ene ska försöka vara mer upprörd än den andre. Alla skriker, ingen tänker.
Dessa pojkar brukar sällan hetsa upp sig om inte konsekvenserna blir allvarliga det vill säga som om de egentligen inte förstår fotboll.
Mohammeds tackling är i sig kraftfull och han glider in i spelaren men först efter att han träffat bollen. Och det är det som räknas. Jo jag vet att domarna ska döma efter konsekvens och inte avsikt men man är synnerligen inkonsekvent med just detta. På alla nivåer. Ta t ex den duktiga tyske domaren som inte visade ut Galatasarays målvakt – var det för att konsekvenserna skulle bli alltför stora? Ifall målvakten stått kvar och klistrat Nouris straff i bröstet och hemmalaget sedan gjort tre mål… – varför rasar inte pojkarna mot detta om det nu är dåliga regler, foulande spelare och kassa domarbeslut de är ute efter?
Siriusspelaren skadas, eventuellt allvarligt för att han hamnar i en bensax – det är djupt olyckligt men är det så avskyvärt gjort av Mohammed? Ett gult för hänsynslös tackling, eller farligt spel men utvisning? Hade inte Siriusspelaren varit så oerfaren och försökt spela på bollen och springa hade alla mått mycket bättre idag.
Jämför gärna med Portillo, j Södras mittback som helt avsiktligt och utan att bollen är i närheten sätter en armbåge i munnen på Cibicki. Varför skriker man inte om det?
Lämna ett svar