Buanden, Berget och Rämnbergsvallen

Känns som om tiden kommit i kapp Östersund. Ingen sänder deras matcher, spelare vill lämna för att de inte tycker de får tillräckligt med speltid och på planen ser det rätt kasst ut för närvarande.

Alla lag får svackor men ÖFK byter ju ut nästan hela laget – då borde inte svackor förekomma eller? Å andra sidan tror kanske Graham Potter att alla är samspelta? ÖFK:s spela bygger ju på passningar, snabba passningar och rörelse. Kanske är det därför det går så dåligt nu – det tar några matcher för ett lag att spela sig samman och ÖFK startande bänkspelare är helt enkelt inte sammanspelta i ett allsvenskt tempo, än.

 

En intressant situation att fundera över.

 

Förstår att publiken buade efter 0-0 hemma mot Halmstad. Förstår inte att Graham Potter blir förbannad offentligt – publiken har rätt att kräva mer än 0-0 hemma mot Halmstad, oavsett förutsättningar. Publiken har rätt att göra sin röst hörd. Som medlem i Falkarna förutsätter jag att man får bua åt det egna laget men ska erkänna att jag inte läst igenom det finstilta i mailet som bekräftade medlemskapet.

 

Ser att ÖFK vill värva en offensiv vänsterback som väl även kan spela wingback från AIK. Låter klokt. AIK satar på att Nisse Johansson kan starta ett par säsonger till…

 

Att gnälla på speltid och sedan säga att man är beredd att gå till vilken annan klubb som helst är inte så klokt. Vilken tränare vill köpa en medioker spelare med hybris som vägrar spela för att han inte får så mycket speltid han vill ha?

 

När ska ÖFK värva en riktigt forward och målskytt?

 

Att Magnus Eriksson är avstängd mot MFF på måndag avgör allsvenskan.

 

Det är inte utan en viss förtjusning som jag följer Häckens kräftgång. Allsvenskans minst sympatiske och mest överskattade tränare borde rimligtvis ha problem med den styrelse och organisation som satsade på minst stora silvret, många mål och offensiv fotboll.

 

Läser ett utmärkt litet kort reportage i Offside om Bergets rörelseglädje. Att springa extra mycket bara för att man vet att man kan, är något jag hyser den djupaste förståelse för. När man känner att man är stark så springer man mer och när du känner att du kan springa mycket mer än motståndarna blir du extra stark och springer extra mycket som…    …det är en mycket tillfredsställande känsla.

 

De gånger jag spelet forward så har det just varit i en sådan Berget roll – typ som en offensiv balansspelare. En som tar de där extra stegen när motståndaren väljer en enklare lösning, som hela tiden tänker att skära av passningsvägar och skapa stora skuggor. Gillar det mycket, kan gå igång på det när jag ser fotboll live (går sällan att upptäcka i TV ifall man inte verkligen följer en spelare och vet när han borde försvinna respektive komma in i bild).

 

Samtidigt är det ytterst destruktiv och nästan negativ fotboll. Men så har jag aldrig varit en av de som haussar klubbar eller tränare som värnar offensiv fotboll bara för sakens skull. De är lite som folk som säger att man gör komedi bara för att komedi ska vara glatt och positivt.  Vilket är en anledning till att jag inte gillar Stahre och Häcken. Båda är oärliga. Häcken för att de säger sig värva offensiv fotboll och värvar Stahre. Stahre själv för att han inte vågar erkänna att han är en destruktiv tränare som inte fått ut något av alla sina lag ( och alla pengar han kastat efter etablerade stjärnor). Självbilden på Hisingen har rämna – ”Rämnbergsvallen”

 

Förstår inte varför Norrköpingskamraterna värvar Alexander Jacobsen. Dansken (egyptiern) är mycket duktig med boll och har bra men otyglad attityd fast verkar framförallt tro att han är kvar i ungdomsfotbollen. Hans relation till bollen är alldeles för intim för seniorfotboll. Han försöker vårda och hantera den som bara riktigt  stora stjärnor försöker och kan. Åtminstone var det intrycket i Falkenberg förra hösten. En talang men ännu inte tillräckligt mogen för att tillföra ett lag något värdefullt. Jag hade ändå tyckt det var intressant ifall klubben inte tidigare värvat Niclas Eliasson och David Moberg Karlsson som har en liknande, alltför intim, relation till bollen. Två var en för mycket vilket visat sig i resultaten. Nu är det tre problem istället för två det vill säga man kan bara ha en spelare med narcissistiskt speluppfattning i ett fungerande lag.

 

Som jag redan skrivit många gånger tror jag IFK hade tjänat mycket på att enbart ha en spelare som kräver mycket boll. Nu har de tre, kan faktiskt inte förstå tanken bakom.