Saman Ghoddos, Neymar och varför inte kineser kan lira boll

Saman Ghoddos fyller 24 år i dag och hans Iran är redan klart för VM i Ryssland. En bra present. Att han valde Iran var nog klokt för jag tror aldrig han tagit en plats i det svenska landslaget. Trots bristen på bra forwards under 30 år.

Fast han tar inte plats heller i det iranska. Hans namn var i alla fall inte med varken i laget eller på 11-mannabänken i går när de tappade segern till Syrien i sista minuten.  Däremot säger  hans engelska wikisida att han var uttagen i truppen. Spelar han under ett annat namn i Iran?

Syrien möter nu Australien i två playoffmatcher, troligtvis båda på bortaplan…

Tidigare är redan Japan, Sydkorea, Saudi-Arabien klara och Kina fixade det inte heller den här gången. Kina, som kan allting annat men aldrig lär sig spela fotboll och basket. Det är märkligt – som om det satt i generna. Varför kan inte världens folkrikaste, och rikaste, land få fram ett hyggligt fotbollslag efter 30 års försök?

Vad ett land vanligtvis gör för att stärka ett landslag är att förbjuda eller begränsa antalet icke-kineser i de inhemska ligorna – knappast troligt. Inte heller tror jag att en massa brassar blir kinesiska medborgare även om Neymar för rätt pengar säkert varit sugen. Det är inte Kinas grej, de har alltför mycket stolthet för att köpa prostituerade landslagsspelare.

Så vad är deras grej och varför synkar det inte med fotboll?

Ingen aning men grattis till födelsedagen Saman!