Om ålder, ångest och ”Roys hörna”

I dag möts engelska ligans båda äldsta tränare. En av dem ung i sinnet i en klubb nära nedflyttning som sitter säkert. En annan i en klubb som han efter några magra år nu i ilfart fört mot kaos och katastrof. Arsene Wengers karriär borde ta slut i fall man tappar poäng i dag och sedan åker ur Ligacupen mot Chelsea i veckan. Gör han inte det så är den alla sista räddningsplankan Östersund. Men Wengers karriär lever på lånad tid och har gjort så två, tre säsonger nu.

På lånad tid lever också Roy, ifall man får tro intervjun I The Guardian och hur han beskriver vilken påfrestning på hjärtat det är att vara manager. Det är ganska många managers och tränare som dött på bänken varav Lobansky och Jock Stein väl är de mest kända. Dog inte Ernst Happel också ”på sin post”? Ofta finns numera både läkare och defilibrator på plats på bänken.

Roligt att Roys Hörna får cred.  Att det står att ”Bobby” var i Halmstad beror nog på att journalisten blandat i hop det – Roy verkar väldigt klar och klok i övrigt och inte ha några senila drag.  Det hindrar ju inte heller att han är en av de mest sympatiska tränarna MFF haft.

Speciellt intressant är det Roys fascination för fasta löpvägar – det som han kallar balettföreställning. Kommer återvända till det!