Häckens guldchanser och Offsides lägstanivå
Jag minns med fasa förra årets införnummer i Offside. Jag skrev om det, på den här bloggen. Kanske är det därför det tog sådan tid för Offside att sedan betala ut arvordet för andra texter och att de inte skickat senaste numret? 🙂
Alla fantastiska foton, underbara nördighet och utmärkta berättelser till trots har tidskriften en grymt låg lägstanivå när det gäller fundamental fotbollsförståelse. Det här var en av de riktigt usla, emblematiska typ 18 sidor långa reportagen om hur Micke Stahre blivit orättvist behandlat i Blåvitt och nu skulle ta guld med Häcken. Okunnigt och ofantligt inställsamt. Just den sortens fotbollsjournalistik jag har jättesvårt med. Som jag tycker är föraktfull just för att den är så okunnig och samtidigt högljudd. Fast nästan ännu lägre är det förstås ifall en älskad tidskrift man prenumererar på inte kommer.
Det blev ungefär som jag förutspådde. Stahre gjorde som vanligt, skrek och mässade destruktiv fotboll. Gud vad jag njöt av 0-6-förlusten till Nordling och AIK – en av fjolårssäsongens stora fotbollsupplevelser. Styrelsen gnällde och så stack han som vanligt med svansen mellan benen – en av landets mest överskattade fotbollstränare. Att värva honom till Häcken var en affär värdig Hammarby, pre Jeppe. Det blev så infekterat att en av landets mest underhållande spelare slutade karriären med en tragisk tvärnit.
Häcken var flera spelare var fotbollskunnande jag respekterar men vars moral kunnat göra dem till ÖSK-are. Som Faltsetas, Paulinho, Kamera och Rasmus Lindgren även om detta drag ligger latent hos alla samtliga svartvita Boisare. Jag gillar att de får fram många egna, tekniska spelare. Jag gillar att det finns en uttalad vilja att spela snabb, offensiv fotboll. Där finns många namn jag respekterar men samtidigt är ju Häckens allsvenskans minst sympatiska kroppsdel. Om Skåne och delvis södra Halland utgör svensk fotbolls ryggrad blir Hisingen och Göta älvs mynning allsvenskans nödvändiga läckage. De har en ny fin arena i landets näst största stad men löjligt lägst publiksiffra. De har en styrelse med dubbelmoral och som ibland verkar fotbollsmässigt debil.
Med detta sagt har jag haussat Joel Andersson sedan debuten borta mot Bajen. Friberg har varit MFF-are fast är alltför mycket hipster. Offside kommer säkert haussa Irandust i nästa nummer och det får mig att ifrågasätta hans i nuläget ofantliga fame. Kamera är en ful och hårt forward men också väldigt, väldigt obehaglig at möta för naiva motståndarförsvarare. Ifall inte Paulinho är så självisk är Kamera en skyttekungsaspirant. Varför Viktor Lundberg är en ”kvalitetsvärvning” hoppas jag få upptäcka men tvivlar.
Richard Henriksson (Radiosporten) hävdade att Lindgren var seriens bästa försvarare och Paulinho bästa spelare. Hmmm. Han menade också (och det var då jag insåg att det finns något annat bakom de suspekta påståendena) att Peter Abrahamsson var en av seriens fem bästa målvakter.
Det finns två saker som gör att Häcken kanske kan undvika den annars garanterade fjärde eller femteplatsen. Andreas Alm är en mycket bra fotbollstränare. Han kan, ifall klubben undviker skador, göra klubben till utmanare. I fall man också till sommaren plockar hem nån av de två, tre svenska målvakter som inte lyckas så bra på kontinenten kan Häcken ta en silvermedalj, eller bättre.
Ps Petra Torén är av en Sportbladets fotbollsexperter och tippar Häcken nia… .. jag tar gärna vad på att ett lag Andrea Alm tränar, oavsett uppgjorda matcher, inte kan bli nia så dåligt placerade under några omständigheter.
About this entry
You’re currently reading “Häckens guldchanser och Offsides lägstanivå,” an entry on Maxtiotår
- Publicerad:
- mars 30, 2018 / 17:49
- Kategori:
- AIK, Allsvenskt tips, Ambivalens, Hammarby, Häcken, Idrott och moral, Idrottens profitörer
- Etiketter:
- AIK, Andreas Alm, Dubbelmoral, Hammarby, Häcken, Jeppe Jansson, KAmera, målvakt, Micke Starhe, offside, Publik, rövhål, Richard Henriksson, skyttekung, styrelse
1 kommentar
Jump to comment form | comment rss [?] | trackback uri [?]