Iniesta och fotbollspelares bäst-före-datum

Före miljarderna, före CL och rika klubbar som skriver extra långa kontrakt, före Kina, sandligorna och MLS var fotbollsspelares karriärer kortare.

Före skadeförebyggande träning, seriöst medicinskt team, före kostvägledare och ökad kroppsmedvetande lade fotbollsspelare elitskorna på hyllan strax efter 30. Idag är det annorlunda. Position och spelarfysik ökar eller minskar ens bäst-före-datum extremt mycket.  Det är inte konstigt att Andrés Iniesta väljer att trappa ned vid 33 års ålder.

Många av Europas största klubbar har tredjemålvakter närmare 40 år för att de har erfarenhet, nöjer sig med att nästan aldrig spela och är lojala. De är en slags målvakternas vicekaptener.  I allsvenskan är idag flera målvakter över eller runt 35 år och flera av dem är inte speciellt mycket sämre än de var när de var 28-29 år.

Innerbackar som lever på brytningar, att läsa moståndarna och vinna bollar i höjden kan också skjuta pensionsåldern långt framför sig ifall klubben har en taktik som tillåter minst en sådan mittback – det går nästan alltid att kompensera semipensionärens brister med en annan mittback. Är ni tre går det ännu lättare eftersom man ofta spelare lägre och faller tidigare.

Dagens ytterbackar eller wingbacks måste vara snabba och snabbheten börjar de flesta tappa vid 25 års ålder, eller före. Rent genetiskt alltså. En långsam ytterback kan inte kompenseras – en långsam ytterback får uppsöka innerbackskarans gemenskap och trebackslinje eller trappa ned.

Samma öde väntar forwards som runt 30 börjar tappa ett halvt steg.  Är de smarta och ambitiösa kan de hålla stjärnkarriären vid liv något år. Det bästa är spelare som Zlatan som nästan enbart lever på a. tyngd, b. boxnärvaro, c. targetuppgift. Deras bristande explosivitet kompenserar de med erfarenhet, i boxen. På resten av planen är de mer att betrakta som en slags urtidsdjur där de lunkar omkring i eget tempo och tuggar gräs och fradga i väntan på nästa targetboll.

Det mest problematiska är just den typen av spelare Iniesta utgör – mittfältare som alltid kompserat sin bristande fysik med teknik och funktionell snabbt, med och utan boll. Redan förra säsongen märktes att han tappat snabbhet och det har blivit extra uppenbart den här säsongen. Det försprång han fick med sin lätta, explosiva kropp och underbara bollbehandling funkar inte längre på den allra yttersta nivån. Motståndarna hinner i kapp honom innan han hinner utnyttja sitt försprång. Varför förnedras i Barça när han kan tjäna det tredubbla i Kina under två säsonger.

Det är inte så tragiskt, det är en del av fotbollens utveckling att snabbhet på visa positioner numera är så premierad. Balansspelare kommer troligtvis alltid åldras med välbehag eftersom de är en slags semimittbackar men de offensiva passningsskickliga innermittfältarna är troligen lagets nästa offer. De kommer troligen ryka strax efter 30 eller t o m tidigare eftersom det är just där nästa stora taktiska omvälvning sker. Att innermittfältare även blir en slags djupledslöpande forwards så man kan ställa om med inte enbart två eller tre spelare utan fyra eller fem. Då kommer det krävas både rejäla lungor och kvicka ben.