Derby utan publik och endast ett lag

Det var derby i Göteborg, bara Blåvitt dök upp. Knappt 13 000 åskådare är grovt underkänt när det endast spelas två derbyn på hela säsongen. Och Häcken? Häcken hade en ostrukturerad träning på samma plan och samma tid men det märktes att de inte ville ha varit där. Sällan har jag sett ett så ängsligt, oroligt lag missa så många tremeterspassningar på egen planhalva och i princip förlora varje närkamp under 90 minuter.

Nu finns det förstås orsak till oron. Nye tränare Alm lyckades återigen starta med fel spelare och fel taktik. Inte konstigt spelarna chokar. Extra pinsamt blir det när nya tränare tar med sig gamla spelare till klubben och ger dem ett betydligt större förtroende än vad de är värda och kan bära.

Förre AIK-aren Viktor Lundberg hade nästan inte ett enda rätt på 72 minuter. Han skulle ligga bakom de två anfallarna i en 3-4-1-2-uppställning där ytterbackarna då framförallt Joel Andersson i princip var mittfältare. Det gjorde också att mittfältaren framför honom, Nasr Mohammed, var helt osynlig tills han av humanitära skäl fick lov att lämna planen vidIFK:s 2-0 mål efter drygt en timma.

Häcken vars spelare är nästan samtliga mer tekniskt skickliga än motståndarna körde en taktik med långa bollar över mittfältet och på huvudena på sina två knatteväxta forward. Det var ingen bra taktik. Speciellt när man har en massa tekniska spelare som vill ha bollen vid fötterna.

Det var heller ingen bra taktik att inte alls träna på roller och ansvar på defensiva fastasituationer som hörnor. Dels kom IFK till avslut på alla fyra, fem första kvarten varav ett blev mål. Dels förstår jag inte varför Häcken nog är det enda laget i svensk elitfotboll som har en gubbe som står och kramar första stolpen medan resten av laget gör en pushup.

Jag sätter ett stort frågetecken över spelarnas osäkerhet. Vid första stod islänningen ensam framför mål – vid hörna!!!  Vid andra befinner sig TRE Häcken försvarare nere vid egen sidlinje för att ta bollen av en motståndare. Ingen attackerar, alla tre backar och blåvitt-spelaren slår bollen mellan dem.

Sammanfattning: IFK Göteborg gjorde sin bästa match för säsongen när tränaren släppte sin nya possession-taktik och lät spelarna återgå till den gamla mer cyniska Stahrepåverkade Blåvittfotbollen. Häcken borde se sig om efter en ny tränare – för det här kommer inte sluta lyckligt. Jag har helt enkelt överskattat Alm, det känns inte som han ett uns av spelarnas förtroende.