Varför rear svenska klubbar ut sina spelare? 

Casper Widell, 20-årig landslagsman (U-21) med ett 20-tal allsvenska matcher i bagaget säljs för 2 miljoner kronor. TVÅ. Till Holland. Traore, allsvensk skyttekung och kanske 20 år gammal, säljs till en EPL klubb för 53 miljoner Svenska Zloty. Cirka fyra miljoner pund. Skämtar man?

FCK verkar sälja Håkan Haraldson till Lille för 160 miljoner. Han har gjort åtta mål på drygt 50 för danskarna. Alltså färre än Traore gjort under den allsvenska vårsäsongen. Att sälja en ung, mycket lovande skyttekung till en EPL-klubb för under 100 miljoner känns som utförsäljning. Helt i onödan. Islänningen är verkligen lovande, utmärkt spelsinne, men också klen och tanig. Långt ifrån den färdige produkten.  Jag tror att svenska klubbar inte förstår värdet av sina tillgångar. Det borde naturligtvis inte vara så men verkar onekligen så. Eller så har spelarna, och dras agener, alltför mycket makt och kan själva påverka så att övergångssumman blir mindre men lönen bättre.  

Det är alternativen. Ända andra möjligheten till prisdumpningen är att det finns pengar, säg 50 % av övergångssumman som hamnar på ett helt annat ställe. Svarta pengar i olagliga mellanhänders fickor?  Det som AIK gång på gång gjort. Både med Isak och den senaste superspelaren i Solna, den afrikanske tonåringen från division 6.