Inkast, misstag, drömmål och utvisningar i Djurgården-Elfsborgs första halvlek

Matchen varade allra högst en halvlek. 0-3 i paus. Efter 55 minuter har Djurgården gjort  fem byten och sedan gör Elfsborg 0-4. Gästerna gjorde ett drömmål och borde vunnit större.

1-0 föranleds av att Elfsborg har ett inkast mitt på egen planhalva. Djurgården har sex man som ska markera och pressa. Rasmus Scüller står 15 meter därifrån, i ryggen på en motståndare. Han bryr sig inte om att jogga med när den han markerar rör sig mot bollen. Så Elfsborgaren kan  skarva och två korta passningar och två långa därefter är bollen i Djurgårdens mål. Cirka fem sekunder tog det efter att Schüller i gjort en joggning för laget. Nu ska finländaren inte lastas för hela målet. Kabi tappar markeringen på Bernadsson, Widell-Zetterström ser lite rädd, alternativt osmidig ut, men att inte jobba vid inkastet är orsaken till målet. Hade Schüller varit i ryggen på den hade skulle markera hade Elfsborg inte kunnat slå så enkla och viktiga passningar framåt.  

Hur många fula frisparkar tar Djurgårdens allra fulaste spelare? Oräkneliga. Schüller, Finndel och Radetinac är oerhört cyniska och kommer nästan alltid undan med det. Radetinac är så skicklig att han med bollen sneddade in framför motståndaren, satte upp han upp armbågen i halshöjd och lät sedan motståndaren springa in i armbågen varefter han kastade sig framåt och fick frispark. Radetinac var naturligtvis också den som allra mest gnällde på Per Frick när denne satte en armbåge i nacken på Finndel. Schüller fick sitt efter att för fjärde gången högt och tydligt med vilt överdrivna gester inte accepterat en frispark mot sig. Det ska var avarning varje gång, Klitte!  

Chockande att inte Asoro blev utbytt i halvtid. Han hade två, tre bollberöringar, hade förmodligen färre löpmeter än Widell-Zetterström och verkade inte med i matchen. Sedan är det kanske inte spelaren att slå alla de där långa höga inläggen på som Djurgården envisades att göra mot målvakten Valdemarson – gladast i serien att komma ut och locka ned bollar. Var det tio, tolv han fångade hur enkelt som helst?

Samma lilla misstag man kan lasta Widell-Zetterström för vid 1-0 kan man diskutera vid 2-0. Det är en straff som är så dålig att han inte riktigt når den, under sig. Expertkommentator Anders Andersson läser ur manualen och säger straffen är ”hård och säker” men den är så nära målvakten att den går under hans underarm. En sämre, alternativt kortare, målvakt hade räddat den. Men det är också exakt samma fysiologiska utmaning som vid 1-0: att snabbt kunna komma ned och blockera.

Lustigt att Wikheim kom in och spelade toppforward när han inte har en aning om vad det innebär. Han tänker och spelar som en finlemmad ytter. Lika märkligt som att Noah Söderberg (spelaren jag i de första omgångarna utnämnde till seriens sämste) fick komma in och borde haft minst ett gult kort.

Sammantaget: Elfsborg är duktiga men också helt beroende av sina tre, duktiga mörkhyade spelare: Ibrahim, Boateng och Baidoo. Utan de tre är han bara ett hyfsat allsvenskt lag. Djurgården vara bara pinsamma.   

Inkast, misstag, drömmål och utvisningar i Djurgården-Elfsborgs första halvlek.

0-3 i paus. Efter 55 minuter har Djurgården gjort  fem byten och sedan gör Elfsborg 0-4.

1-0 föranleds av att Elfsborg har ett inkast mitt på egen planhalva. Djurgården har sex man som ska markera och pressa. Rasmus Scüller står 15 meter därifrån, i ryggen på en motståndare. Han bryr sig inte om att jogga med när den han markerar rör sig mot bollen. Så Elfsborgaren kan  skarva och två korta passningar och två långa därefter är bollen i Djurgårdens mål. Nu ska finländaren inte lastas för hela målet. Kabi tappar markeringen på Bernadsson, Widell-Zetterström ser lite rädd, alternativt osmidig ut, men att inte jobba vid inkastet är orsaken till målet. Hade Schüller varit i ryggen på den hade skulle markera hade de inte kunnat slå så enkla och viktiga passningar framåt.  

Hur många fula frisparkar tar Djurgårdens allra fulaste spelare? Oräkneliga. Schüller, Finndel och Radetinac är oerhört cyniska och kommer nästan alltid undan med det. Radetinac är så skicklig att han med bollen sneddade in framför motståndaren, satte upp han upp armbågen i halshöjd och lät sedan motståndaren springa in i armbågen varefter han kastade sig framåt och fick frispark. Radetinac var naturligtvis också den som allra mest gnällde på Per Frick när denne satte en armbåge i nacken på Finndel. Schüller fick sitt efter att för fjärde gången högt och tydligt med vilt överdrivna gester inte accepterat en frispark mot sig. Det ska var avarning varje gång, Klitte!  

Chockande att inte Asoro blev utbytt i halvtid. Han hade två, tre bollberöringar, hade förmodligen färre löpmeter än Widell-Zetterström och verkade inte med i matchen. Sedan är det kanske inte spelaren att slå alla de där långa höga inläggen på som Djurgården envisades att göra mot målvakten Valdemarson – gladast i serien att komma ut och locka ned bollar. Var det tio, tolv han fångade hur enkelt som helst?

Samma lilla misstag man kan lasta Widell-Zetterström för vid 1-0 kan man diskutera vid 2-0. Det är en straff som är så dålig att han inte riktigt når den, under sig. Expertkommentator Anders Andersson läser ur manualen och säger straffen är ”hård och säker” men den är så nära målvakten att den går under hans underarm. En sämre, alternativt kortare, målvakt hade räddat den. Men det är också exakt samma fysiologiska utmaning som vid 1-0: att snabbt kunna komma ned och blockera.

Lustigt att Wikheim kom in och spelade toppforward när han inte har en aning om vad det innebär. Han tänker och spelar som en finlemmad ytter. Lika märkligt som att Noah Söderberg (spelaren jag i de första omgångarna utnämnde till seriens sämste) fick komma in och borde haft minst ett gult kort.

Sammantaget: Elfsborg är duktiga men också helt beroende av sina tre, duktiga mörkhyade spelare: Ibrahim, Boateng och Baidoo. Utan de tre är han bara ett hyfsat allsvenskt lag. Djurgården vara bara pinsamma.   

0-3 i paus. Efter 55 minuter har Djurgården gjort  fem byten och sedan gör Elfsborg 0-4.

1-0 föranleds av att Elfsborg har ett inkast mitt på egen planhalva. Djurgården har sex man som ska markera och pressa. Rasmus Scüller står 15 meter därifrån, i ryggen på en motståndare. Han bryr sig inte om att jogga med när den han markerar rör sig mot bollen. Så Elfsborgaren kan  skarva och två korta passningar och två långa därefter är bollen i Djurgårdens mål. Nu ska finländaren inte lastas för hela målet. Kabi tappar markeringen på Bernadsson, Widell-Zetterström ser lite rädd, alternativt osmidig ut, men att inte jobba vid inkastet är orsaken till målet. Hade Schüller varit i ryggen på den hade skulle markera hade de inte kunnat slå så enkla och viktiga passningar framåt.  

Hur många fula frisparkar tar Djurgårdens allra fulaste spelare? Oräkneliga. Schüller, Finndel och Radetinac är oerhört cyniska och kommer nästan alltid undan med det. Radetinac är så skicklig att han med bollen sneddade in framför motståndaren, satte upp han upp armbågen i halshöjd och lät sedan motståndaren springa in i armbågen varefter han kastade sig framåt och fick frispark. Radetinac var naturligtvis också den som allra mest gnällde på Per Frick när denne satte en armbåge i nacken på Finndel. Schüller fick sitt efter att för fjärde gången högt och tydligt med vilt överdrivna gester inte accepterat en frispark mot sig. Det ska var avarning varje gång, Klitte!  

Chockande att inte Asoro blev utbytt i halvtid. Han hade två, tre bollberöringar, hade förmodligen färre löpmeter än Widell-Zetterström och verkade inte med i matchen. Sedan är det kanske inte spelaren att slå alla de där långa höga inläggen på som Djurgården envisades att göra mot målvakten Valdemarson – gladast i serien att komma ut och locka ned bollar. Var det tio, tolv han fångade hur enkelt som helst?

Samma lilla misstag man kan lasta Widell-Zetterström för vid 1-0 kan man diskutera vid 2-0. Det är en straff som är så dålig att han inte riktigt når den, under sig. Expertkommentator Anders Andersson läser ur manualen och säger straffen är ”hård och säker” men den är så nära målvakten att den går under hans underarm. En sämre, alternativt kortare, målvakt hade räddat den. Men det är också exakt samma fysiologiska utmaning som vid 1-0: att snabbt kunna komma ned och blockera.

Lustigt att Wikheim kom in och spelade toppforward när han inte har en aning om vad det innebär. Han tänker och spelar som en finlemmad ytter. Lika märkligt som att Noah Söderberg (spelaren jag i de första omgångarna utnämnde till seriens sämste) fick komma in och borde haft minst ett gult kort.

Sammantaget: Elfsborg är duktiga men också helt beroende av sina tre, duktiga mörkhyade spelare: Ibrahim, Boateng och Baidoo. Utan de tre är han bara ett hyfsat allsvenskt lag. Djurgården vara bara pinsamma.