Varför värderas herrmålvakter som om de spelade damfotboll?

Manliga målvakters relation till utefotbollsvärlden har en hel del gemensamt med damfotbollens relation till herrfotboll. Dessvärre. Om kvinnor är en viktig och likvärdig del av samhället, varför är inte damfotboll det? Om damer i traditionella överklassporter som golf och tennis vinner lika mycket pengar som sina manliga kollegor – varför inte i världens största sport?

När målvakten ofta är avgörande för om ett lag vinner eller inte – varför är han lika illa avlönad och värderad som damfotbollen i förhållande till lagets andra spelare? 

Att målvakten ofta är lagkapten och den spelare som stannar längs i klubben borde påverka hans värde positivt. Det gör det inte. Speciellt inte i de klubbar som aldrig säljer vidare när de hittat rätt målvakt.  De Gea gjorde minst tio säsonger i Man United. Lloris kostade 150 miljoner när han kom till Spurs för 12 säsonger sedan. 25 år gammal. För övrigt samma sommar som Oscar Jansson,21, kom tillbaka från lånet i Shamrock Rovers och 19-årige Harry Kane varit kortidsutlånad till flera småklubbar. 

Fotbollsklubbar är så dåliga på att bedöma målvakter att de köper färdiga produkter – och betalar ändå lite jämfört med vad en utespelare, speciellt anfallare kostar. 20-årige dansken Rasmus Højlund lär behöva lång inskolning som potentiell målgörare i Man United. Trots kostnaden på över 800 miljoner kronor. 27-årige André Onana ska leverera direkt och kostade 600 miljoner. I premiären släppte han in ett mål från halva plan. Tror inte Ten Haag är bekymrad. Ajaxmålvakter släpper relativt ofta in mål från halva plan eftersom de ska ha en slags libero-roll – en bakåtpassning i Ajax/Man United ska inte längre betyda att motståndarna kan flytta upp och pressa i straffområdet. 

Onana är sommarens absolut dyraste målvakt, nummer 18 på listan för närvarande. Spurs har satsat på en 26-åring italienare utan landslagsmeriter från Empoli som var utlånad för bara en säsong sedan. Vicario (låter som en tillfällig lösning) kostar 250 miljoner (han satt på läktaren när Cagliari lånade Robin Olsen för fyra säsonger sedan). En kvarts miljard gör honom inte till en av de hundra dyraste nyförvärven den här sommaren. Spurs har värvat en offensiv mittfältare (James Madison), en högerback (Pedro Porro) och en Dejan Kulisevski som alla anses vara mycket mer värdefulla.  Än den spelare som nu är tänkt att vara deras förstemålvakt det kommande decenniet…

Sommarens tredje stora målvaktsvärvning är att Chelsea betalar cirka 300 miljoner för Brightons reservmålvakt, som uppenbarligen är Mendys efterträdare. 31-åringe senegalesen är egentligen de bäste målvakten av samtliga, åtminstone före hans skador och avstängningar. 25-årige Roberto Sanchez är en mycket bra målvakt men kan man lyfta sig ännu en nivå – till den som en klubb som Chelsea ständigt letar efter? Sanchez är femte dyraste nyförvärvet, i Chelsea. Än så länge.  

Så när målvakter är så viktiga, varför värderas de som om de sysslade damfotboll? Jag har inga svar, inga svar andra än sådana som gör en riktigt, riktigt ledsen och triggar föreställningarna om att sporten fotboll även på den här yttersta nivån är besatt av idiotiska idéer om som hör hemma på 1800-talet.  

Men så kan det väl ändå inte vara?