Vilken kaosvecka – plus mina svenska symboler för sportwashig och pengatvätt (Sarr och Sher)

 För två, tre veckor sedan satt Erik Niva i Viasat-studion och skämtade bort den saudiska köpfestens inverkan på europeisk klubbfotboll. ”De köper ju bara de gamla spelare som de stora klubbarna annars inte kan få betalt för”. Sa Niva, på fullt allvar. Att det bara var bra att saudierna köpte hej vilt. Jag tyckte det var ett arrogant och korkat uttalande då. Det har inte blivit bättre sedan dess. Vore jag ung jurist så är det fotbollsjurist eller agent jag hade specialiserat mig på. Bakom varje lån och köp ligger väldigt många timmar kontrakts- och förhandlingsjuridik. Det där med att Barça köper eller lånar färdiga forwards brukar aldrig gå bra. Typ Joan Felix. Ser fram emot att studera Ansu Fatu i Brighton – en av de allra mest spännande övergångarna. Såg förövrigt att Aston Villa fått 200 miljoner för Coutinho, till Saudiarabien. Där fick Niva lite rätt. Köptes av Barça för 1,3 miljarder, knappt bidragit ö h t och lär absolut inte anstränga sig något i öknen. Fatus efterträdare i Barça debuterar nu i Spanska A-landslaget: 16 år och två månader gammal. Janne Andersson förstår inte vikten av att ta med Roony i A-landslaget. Istället satsar han på de som varit med tidigare _ trots att resultaten inte varit överväldigande. Vilket för oss in på Offside reportage och skillnaderna mellan svenska och danska akademier och Guld-Glens uttalande om att det finns 30 i Danmark som är bättre än den enda akademin med sju stjärnor i Sverige: MFF:s. Vilket för oss in på FCK:s försök att skapa en liten malmöitisk enklav närmast bron där det redan bor massor av danskar. I mitt U16-lag i Hyllie IK har fyra i truppen danska föräldrar. Vilket också kan var en delförklaring till varför de bästa svenska ungdomstalangerna väljer Danmark. Du utvecklas snabbare, får mer betalt och får spela både i Superligan och ute i Europa om tonåring.  Den åttaårige talang i Malmötrakten som väljer mellan MFF och FCK borde räkna hur många tonåringar som får starta i A-lagen. I MFF noll. Noll, noll.  I FCK tre, fyra per match. Det sker gång på gång: unga svenska talanger försvinner utomlands alldeles för tidigt. Plus att jag inte fattar – hur fullkomligt oförklarliga en del köp verkar vara. Det verkar helt enkelt var alltför mycket pengar, inte enbart i arabländerna, utan även i de flesta europeiska klubbar. Hur förklarar man det: sportwashing, pengatvätt? Förmodligen båda delarna.   a.     Amin Sher till Spezia som 18-åring. Under två säsonger har han spelat tre matcher för Spezia och sex för Groningen. Hur negativt har det varit för hans utveckling? Nu är han 20 och har i princip förlorat två oerhört viktiga år. Kommer han nå den höga potential end el såg (Spezia, agenten, media) för två år sedan eller blir han ytterligare en Tesfalde Tekie, eller i princip alla spelare som gått till Belgien eller ….Wilton Swedberg fick, efter en säsong äntligen så mycket som 20 minuter för Celta. Och gjorde mål. Och nu pratar vi bara om före detta unga i Hammarby.b.     Armin Sarr köptes för sex månader sedan av Lyon för 170 miljoner och nu lånar de ut honom till Wolfsburg. Efter tre matcher. Hur tänkte de där, hur väl scoutad var han?  Sedan ser jag förstår Wolfsburg som en väl så bra och mer stabil förening än Lyon. Wolfsburg har en tradition i att förädla och sälja dyrt, liksom Dortmund. Så kanske är det perfekta steget i Sarrs karriär, så länge han bara inte går till Saudiarabien.I helgen tänkte jag försöka hinna skriva om Janne Anderssons tvångsmässiga misstag, on Guld-Glens efterfrågade trebackslinje, om Häckens EU-äventyr och Rosengårds damlags fria fall från elitfotbollen.   Plus om MFF.s och IFK Norrköpings allsvenska matcher och så i väntan på Janne Andersson så ska jag skriva lite om den nya taktiken ”Relationsfotboll” (MFF, Argentina, Brentford? e t c) och varför det inte är ett bra exempel att använda Pep Guardiola som en motsats och motpol.