Askungen överraskar/ Kanske det allra vackraste i idrottsvärlden

I ett par år har vi sett Jonas Vingegaard och Primoz Roglic skymta bakom en annan gulklädd Jumbo Visma-cyklist. Uppför backe, nedför backe och så upp igen – galet brant och långt. Den sympatiske amerikanen Sepp Kuss har dragit dem fram till flera totalsegrar i Touren, Girot och Vueltan.

Nu, när Vueltan har vilodag, leder hjälpryttaren hela tävlingen. Sepp Kuus är två minuter och 30 sekunder före hans lagkaptener, och alla favoriter,  i sammandraget. En hjälpryttare är bland det mest proletära och oglamorösa idrottsvärlden har. I teorin samma förutsättningar att vinna som lagkaptenerna. I praktiken tvingas de langa drickaflaskor, lämna över sin cykel som så behövs men framförallt cykla precis före och ta all vind. I maximalt tempo. Relationen hjälpryttare och lagkapten på rulle är nästan som skillnaden elcykel och ”analogt” drivna cyklar.

Nu vet vi inte vad ägarna och sportchefen bestämmer.  Mot Kuss talar att Roglic vann Girot, och dansken vann Touren. Att vinna två stora etapplopp samma säsong är numera väldigt sällsynt. Å andra sidan är Sepp Kuss som den föräldralösa, föraktade, oönskade uppassaren Askungen som plötsligt blir bjuden på slottet och vinner prinsens kärlek. Före midnatt på balen, före 17 september i Madrid.  Vår kärlek har han i alla fall vunnit och det vore fantastiskt ifall cykelkungarna blir hjälpryttare åt den titellöse, lågavlönade ”vindslaven” Sepp Kuss.  


About this entry