Hockeyklubbarnas beroende av en krisande byggmarknad

Det byggs mindre i Sverige. Mycket mindre. Fortfarande lever man på order som kom 2021 och 2022 men om jätten PEAB:s aktiekurs i år är ett mått på hur framtiden ser ut för branschen så har den gått från 120 kr till 42. Samtidigt är inflationen i Sverige bland de högsta i Europa. Ränterna betecknas som ”skyhöga” vilket gör att billiga bostadsrätter till salu ändå förblir osålda. BNP sjönk andra kvartalet i år och samhällsekonomin allmänt svag. Om ett år är alla stora byggkranar borta. Ja, nästan borta. Jag har sett rubriker som menar att orderingången är 80 procent lägre i dag än för två år sedan. Branschen och fackförbunden varnar för massarbetslöshet.

Vad har det så med elithockey att göra? Min tes är att byggbolag älskar hockey. De vill gärna vara partners med den lokala eller regionala hockeyklubben. Åtminstone så länge byggmarknaden var stark och man gjorde stora vinster.

Enligt en enkät publicerad i Byggvärlden 2019 satsar byggbolagen nästan lika mycket på sponsring av ishockey som av fotboll. Fastighetsbolaget Catena är huvudsponsor för Skånes f n v mest framgångsrika SHL-lag: Rögle,  som spelar i Catena Arena. Två av de sju ”utvecklingsparters” är Ängelholmshem och Lindab,  som tillverkar byggnadsmaterial och ventilationssystem.

Mitt lokala SHL-lag kunde ha hetat Percy Nilsson Bygg Babies. Malmö Redhawks, dagens namn, har inte enbart en irriterande skatteskuld på 37 miljoner och knappast något eget ekonomiskt kapital. Deras fyra huvudsponsorer / partners är Treano Bygg, KlaraBo, Bravida som förvaltar fastigheter och Bjurfors som säljer hus och lägenheter. Alla fyra är beroende av hur byggmarknaden mår – och den, dristar jag mig påstå, mår inte bra. Det är troligt att när byggföretag tvingas minska sina utgifter drastiskt så är elitidrottssponsring en av de utgifter som är enklast att stryka, beroende på kontraktstiden.

I fall Redhawks förlorar alla eller merparten av sina  huvudsponsorer är det knappast troligt att de både klarar skatteskulden och har råd att ha spelare och en organisation i SHL-klass. Man var nära att åka ut i våras – om man tappar 20-30 procent av inkomsterna blir det hål i den budget där omsättningen troligtvis ligger strax under 200 miljoner. Men kanske kan Redhawks klara sig kvar, och inte kursa, ifall andra SHL-klubbar är lika beroende av byggmarknaden. Leksand kanske inte beviljas elitlicens på grund av de stora problemen med styrelse, administration och ekonomi.  

SHL officiellt har inga partners i byggbranschen. Här är det bara spelbolag, läsk-, data- och medieföretag. Men lokalt kan beroendet av den byggmarknad i närmast fritt fall dra med sig ett par SHL-klubbar.