Fotbollsromantikernas final

Det blev en minnesvärd tillställning. Jag hittar fem ”highlights”

1. Svenska domare tvingas bli alltmer kompensatoriskt lagda. Glenn Nyberg har ingen hjälp av VAR. Alltså dömer han en straff han borde undvikit men undviker sedan att frilägesutvisa Hult när denne en kvart senare springer in i IKT:s rygg. Två fel blir sällan ett rätt – inte ens i det VAR-lösa Sverige.  
2. Näthatet! Att dra ned och elda upp nätet, är en självklarhet på alla kortsidor i Europa. Utom i Borås? Hade nätet varit kvar hade det också skyddat Elfsborgssupportrarna från alla bengaler som guldfirande MFF-supportrar liksom bara måste kasta in på dem. 
3. När andra halvlek efter en extrahalvleks avbrott (på grund av nätet) ska komma igång startar MFF Support sitt bengal och fyrverkeri-tifo.  Som utlöser brandlarmet som gör att matchen blir ytterligare en halvtimme försenad. Just det där med att vårt tifo är viktigare än fotbollen och guldstriden tycker jag är ett fantastiskt tänk. Det är fascinerande att klubben och dess styrelse fortsätter curla och beskydda de som sätter läktartifo före laget.
4. Terrorhotet. Verkar gälla hela Sverige utom allsvenska fotbollsarenor. Har terrorgrupper accepterat det? Tar Malmö FF verkligen hotet på allvar när de indirekt medverkar till att hundratals bengaler och fyrverkeripjäser släpps in?  Vad händer den dagen en terrorist stoppar sprängmedel i bengalen? Eller tog man inte Brysselmorden på allvar?
5. Isak Kiese Thelin. Låter sig bäras omkring i guldstol med en bengal i fast grepp i högerhanden – som segersymbol. Den hand som annars pekar upp mot himlen så fort den får chansen. Lite likt Frihetsgudinnan, vars fackla ju också brinner för frihet från överheten och öh England? Som om det var tack vare bengalerna IKT:s lag vann guldet. Att han sedan väljer att inte ta på sig den där guldskynket som alla lagkamraterna bär på guldfotot säger mycket om hans intelligens, och lagmoral. Först bengler, sedan Gud och kanske i tredje hand, guldet!