Skyll inte på spelarna

Janne Anderssons ”legacy” blir ledaren som motiverade Sverige till 0-3 i Azerbadjan. Och vägrade använda Sveriges fotbollsframtid. Det är pinsamt när en erfaren idrottsledare offentligt skryter om att han kan motivera sina spelare och så slutar det i en av de fem värsta nederlagen någonsin. Det hade inte behövt bli så här. 

Den tjurnackade, av hybris, drabbade Janne Andersson (och hans ryggdunkande vänner) förstod uppenbarligen inte att en meningslös match, fyra tidszoner bort, inte lockade dessa gamla, erfarna, överrika spelare. De blev till och med lätt chockade av att bli uttagna. Filip Helanders förundran satt kvar ännu 5 minuter och 45 sekunder in i matchen. Den 18-årige Hugo Larsson som sägs vara värd en halv miljard fick sitta kvar på bänken medan Janne bytte in ett gäng 30 plusare. Den till 400 miljoner kronor värderade Roony var inte tillräckligt bra för att ens vara med i truppen. Medan Spanien och Frankrike låter 06-or få speltid och England går all in på en dansk 15-åring så menar Janne att vi INTE ska ta ut några spelare födda på 2000-talet ( mer än Hugo Larsson som fick 18 futtiga minuter istället för 180).

Efter drygt tre misslyckade säsonger verkar Janne nu som mer än blott självgod och naiv. Jag vet att han inte är imbecill men han framstod faktiskt som sådan i torsdags kväll. Fick han frågor på det? Fick han frågor om varför han satsade på 30 plusare och inte den ende unge spelaren i truppen?  Nej, svensk fotbollsmedia ställer inte sådana frågor. Det var därför Janne gick i taket på Bojans berättigade fråga i somras: han blev chockad över att någon hade mage att ifrågasätta ett av hans beslut.

Det hade inte behövt sluta så här. När det började gå utför runt 2020 hade Janne kunnat ta ett bra betalt jobb som klubbtränare på kontinenten. Istället försökte han göra om samma fel, gång på gång och till slut tröttnade till och med hans trognaste spelare. För två månader sedan skrev jag en text om att Janne borde undvika att förnedras och avgå bums. Han läste nog inte den texten.  


About this entry