Det vackraste i fotbollen är kanske den stundtals totala bristen på logik

Jag har inte sett det senaste decenniets alla förluster och enstaka gånger oavgjorda CL-matcher på Celtic Park. Jag har tröttnat. Celtic har fortsatt kämpa och de har varit 60 000 vilda fans på läktarna, varje gång. Trots att de inte vunnit hemma i CL sedan Ajax 2013. En bjär kontrast till SPL där de vinner i princip alltid. Det är en situation som dämpar, begränsar min grönvita passion.

Det är ett i huvudsak olyckligt dubbelliv men jag tröstar mig med att de i alla fall med i CL, att ”vi” är där (och att Rangers kan åka ur EuroLeague i kväll). Feyenoord, i går, var dessutom klubben Henrik Larsson lämnade i besvikelse och mållöshet – bara för att bli kung i Celtic, och Europa. Den tiden då Celtic alltid vann massor av mitt-i-veckan-matcher och utmanade alla gäster på Celtic Park. Det är klubben som slog oss i Europacupfinalen i Milano för 52 år sedan då Ove Kindvall gjorde mål.

Jag har aldrig riktigt förstått Gustav Lagerbielke. Han var sämst på plan i januarilandslaget för snart ett år sedan. Han var väl OK då jag såg honom i Elfsborg i våras men inte mer och mittbacken var definitivt inte bra i A-landslaget – en av Jannes alla grova misstag de senaste tre åren. Min besvikelse när Celtic köpte honom var stor men jag bet ihop och förundrades lite över en intervju med manager Brendan Rodgers i veckan. Där sa han att han förstod de fans som tyckte det var underligt att köpa en spelare som sedan inte platsat i matchtruppen sedan september. Ja det tycker jag också. 

Och så i går, byts Lagerbielke in sent, är inte bra men nickar helt omarkerad vid bortre stolpen in 2-1 på tilläggstid. Ologiskt, totalt obegripligt, men underbart! Att sedan Feyenoord hade två, tre bollar dansande på mållinjen före slutsignalen var dock logiskt – i förhållande till förutsättningarna, och det senaste decenniet av besvikelser. 

Matchen gällde inget utom ära, och en del pengar för poängen. Inga placeringar, inga kval och nya matcher. Europasäsongen tog slut för Celtic i går men äntligen gjorde den det med en vacker knorr. Jag är ännu inte överbevisad om hur bra svensken är men nu har vi i alla fall något vackert, och en massa positiva känslor, att dela. 


About this entry