En skånsk bok att älska

Sympatisk, närmast charmigt nördig, årsbok om f d berömda idrottsskåningar, märkliga händelser, småorters idrottshistoria och jubilerande lokala klubbar som definierar ett helt sekel i ett perifert litet samhälle. Naturligtvis väldigt ojämnt men likväl viktig. I ”Klubben som formade mitt liv” skriver förre sportjournalisten på YA och SDS Magnus Månsson om Skurups AIF 100 år.  Det blir personligt, bland annat för att klubbhistorien försvunnit och det endast finns två jubileumskrifter kvar, 20 och 40 år gamla. Så Månssons historia blir klubbens, mer än klubbens är Månssons men det visar på vilken dokumenterande betydelse texter som denna, och om Strövelstorp, Teckomatorp, Skånes Fagerhult med flera har i ett längre, större perspektiv.   

Det visar sig att flesta världsidrottare har missat Skurup. Själv fastnar jag för lagbilden från första matchen 1923. IFK Ystad vann 7-0 men det kan kanske förklaras av ett missförstånd gällande målvaktspositionen i fotboll – alla elva bär samma grönvitrandiga tröja. 

Jag älskar Roger Gottfridssons berättelse om den första svenska kvinnliga friidrottsdeltagaren i OS. Birgit Lundström kastade diskus (ja allt som vägde hivade hon i väg mot SM-guldslängder) och arbetade på en bank i Malmö. Hon tränade efter jobbet men bodde i Lund. Eftersom kvinnliga diskuskastare aldrig (inte ens på 30-talet) varit varken beundrade eller folkkära förvarade Birgit sin träningsdiskus i handväskan. Även en förklaring till varför hon aldrig fick träna grenen hon gillade allra mest – spjutkastning…

I boken berättas även om då 3000 kom till lilla Österås IP för att se TV-laget 1983. Ett lag bestående av legendariska idrottsmän och de enda två TV-kanalernas kändisar. I Hässleholm. Efter matchen stormades planen av autografjägare. Ett hundratal historielösa hässleholmsungdomar slog för att få Christer Ulfbåges ”kråka” eftersom han jobbade på TV-sporten. DET var stort. Bland de som helt oantastade lunkade av planen var Gunnar Gren, Gunnar Nordahl, Nisse Liedholm, bandykungen ”Bempa” och OS-guldmedaljören på cykel Bernt Johansson.  

Mest anmärkningsvärt i kapitlet är hur Gunder Häggs världsrekord på 1500 m tangerades i Malmö 1947. Idag är sådant en världshändelse. Då joggade Lennart Strand från hemmet till Idrottsplatsen för en breddtävling. Hade med sig en linimentburk som han dock tappade på vägen och på startlinjen upptäckte han att det saknades en spik i skorna och att han hade glömt MAI-tröjan. Han fick låna ett jättelikt linne så lätt haltande och med tröjan som en korv nedtryckt i byxorna tangerade han världsrekordet på 3.43.0. 

Skånsk Idrotts Historia 2023 är skriven av medlemmar i Idrottsmuseets vänner och ges ut på Kira Förlag. Bland många sponsorer återfinns mitt gym: Stiftelsen Kockum Fritid. 


About this entry