Riggad EM-semi

Det är fint att handbollsspelare aldrig protesterar mot domslut som går emot dem. Möjligtvis suckar de och himlar med ögonen. De protesterar aldrig. Den lydiga, vansinnigt accepterande hållningen får dock konsekvenser. Som att Sverige inte spelar VM-final i morgon. 

I första hand handlar det om fotfelet, den franske spelaren lyckas göra mål på matchens sista kast, ett frikast från 11 meter. Det ska vara omöjligt. Borde inte domarna ha reflekterat över det, kanske t o m videogranskat det istället för att omedelbart blåsa mål och ta matchen till den förlängning som Frankrike totalt dominerade. 

I basket och fotboll hade det varit självklart. Dels för att det är helt matchavgörande och dels för att det inte förlänger matchtiden, klockan stod redan på 60 minuter. Det finns också en generalsekreterare på plats som ska lyfta den här sortens problematik ifall domarna inte uppmärksammar det. Men regelverket säger inte att de måste granska eller att ett förfördelat lag kan kräva granskning. 

Låt oss konstatera att ingen av de tre männen tyckte det var anmärkningsvärt att fransmannen gjorde det omöjliga och sköt förbi de sex täckande svenskar plus Palicka. Förmodligende de enda i handbollsvärlden som inte regerade på denna anomali. 

Handbollen har länge plågats av matchfixning. Några av handbollsvärldens mest haussade domare är föremål för årslånga utredningar med starka indicier om att deras matcher varit riggade. Av en oberoende internationell tvärsportslig kommission som föreslagit IHF att stänga av domarparen. Ändå har internationella handbollsförbundet blundat och låtsats som ingenting. Minst ett av domarparen i EM ( och Dam-VM i förra månaden) är under utredning och har påträffats döma under graverande omständigheter. Med andra ord är det inte konstigt att domarna inte reagerade på vad resten av handbollsvärlden såg. 

Svenska handbollsspelare och fans deppar men de har sig själva att skylla.