Fredrik Ljungberg om Lucas Bergvalls klubbval

I Sverige har vi en tendens till att överskatta EPL. Ja, de har i särklass mest pengar men det betyder inte att de är bäst och alltid vinner. Det betyder dock att lönerna är högst och haussen, dansen kring Guldkalven, är som allra intensivast just vad gäller EPL. Fråga bara Viasat som var några röster på en extrainsatt bolagsstämma ifrån att gå i konkurs eftersom de ska betala ett par miljarder kronor per säsong för att få visa EPL i Skandinavien de kommande åren. 

I just Viasat hör jag de enda tveksamma orden bland allt ”halleluja”. Det råkar också vara den svensk som vet allra mest om hur det är att vara en tonårig jättetalang i en EPL-klubb. Fredrik Ljungberg jobbade i flera säsonger som tränare och ansvarig för Arsenals akademi och spelarna som kanske var på väg att ta plats A-lagstruppen. 

”Jag vill bara säga en sak och det är att när du är 17-20 år så är det viktigt att du får spela mycket. I de allra största klubbarna tvingas du spela i U-18 och U-19-ligor, mot andra talanger.” 

Då var och är Arsenal än dock den klubb som i särklass satsat hårdast på tonåringar.  Saka, Martinelli och Smith Rowe fick anmärkningsvärt mycket speltid redan som tonåringar. För två av de tre betydde det världsklass. Smith Rowe har förlorat sin plats i startelvan från säsongen 21/22 och har den här säsongen gjort 208 minuter för delade på 8 inhopp för Arsenal.  

Fredrik Ljungbergs mod att vara realist pekar på ett problem som alla andra ”experter” blundar för eftersom svenska fotbollsexperter alltid ska se fotboll som antingen svart eller vitt;  som ”kaos” och ”spillror” eller ”positivt”! De tror helt enkelt att du och jag är alltför dumma och korkade för att förstå nyanser som att det är jättespännande att Lucas Bergvall tillhör Spurs men att det kanske inte var rätt klubbval, just nu?