AIK-IFK Norrköping del 1/ Drevet mot Baggesen 

ARNÓR INGVI TRAUSTASONS REDUCERING TILL 2-3 VAR DET VACKRASTE MÅLET JAG SETT I ALLSVENSKAN. KANSKE NÅGONSIN (måste bara säga det). Den kommande veckan tänker jag bära med mig den höger utsidesvolleyn från 20 meter och det ihåliga, metalliska härligt sinnliga ljudet när den hotar rasera målställningen på Friends.

Men det finns förstås en annan verklighet som är lite jobbig att skriva om för det känns som om IFK Norrköpings tränare inte ser det så jävla uppenbara. Tycker jag. Hur kan det vara så? Jämfört med tränarna så vet jag ju ingenting alls. Och ändå…   

Fotbolls-TV, och sportjournalistik i stort, har sin egen dramaturgi. Alla följer samma spår. Det är en slags drevjournalistik oavsett om det gäller att hylla den som petade in målet eller den som orsakade förlusten. Alla uppfattar och tycker likadant utom en som ska snappa upp alla det andra lagets supporterkänslor och sympatier. 

Under första halvlek av AIK – IFK Norrköping fick Marcus Baggesen allt mer kritik. I halvtid högg experterna i studion, och hon den kortväxta på planen, i samma vidöppna sår. Vänsterbacken var orsaken till alla problem (eventuellt undantaget GAZA-konflikten) och vad skulle Alm göra nu eftersom klubben som för två säsonger sedan hade fem vänsterbackar stod där i halvtid i ett omklädningsrum på Friends med 0-3 och blott en, oönskad dansk 20-åring. De spekulerades vilt i krishantering och man skylde delvis på att Traustason inte tagit sitt ansvar för den unge, desorienterade skandinaviske lagkamraten. 

Det måste kommit som en chock för alla på Discovery att det var Sögaard som plockades bort.  

Baggesen blev rent konkret mobbad men han har ju aldrig kunnat spela en mot en eller legat rätt i positioner. Jo ibland, men generellt håller han absolut inte allsvensk klass defensivt. Dansken slår bra inlägg och är ganska snabb med boll men han är en risk som vänsterback. Jag trodde Guld Glen spelade honom för att de var tränarens egen värvning – en tonårig landsman som aldrig spelat seniorfotboll och som gång på gång blev förnedrad under för- och vårsäsongen 2023 men Guld Glen trodde att han skulle utvecklas och bli bra i fall han spelade kontinuerligt. 

Jag har skrivit massor av gånger: Baggesen är en del av IFK Norrköpings problem och jag tycker min analys varit OK redan från början. 

Vad som skiljde AIK-matchen mot andra av Baggesens insatser är a. det blev mål på alla inlägg han släppte förbi sig och b. han hade noll hjälp. Traustason har en fri roll, Nyman försökte nån gång avlasta när islänningen var på andra delen av planen men det stora felet var Sögaard ( och delvis den som borde hjälp Baggesen – Lushaku). Nyförvärvet från Nybroplan verkade så osynkad och förvirrad att man genast tänker ”drogtest”. Andreas Alm hade fyra mittbackar att välja på och så valde han så oerhört fel. Besynnerligt. När han sedan byter in väljer han den minst duktige, effektive, erfarne. Lika märkligt det. Anton Eriksson är IFK:s bäste mittback och har varit så sedan han kom. Varför han fick sitta kvar på bänken förstår jag lika lite som att Alm valde ett startalternativ som (i bästa fall) bara hade en absurt dålig dag på jobbet.  

Vid ettan försöker Sögaard i höjd med straffpunkten först nicka bort en boll men nickar den i en hög båge bakåt – var det en misslyckad bakåtnick? Han väljer sedan att ta position cirka 1,5 meter från spelaren han ska markera, Besirovic, som nickar i mål inlägget medan Sögaard står stilla en bit därifrån och lyfter endast högerbenet, bakåt.  Det ser ut som han försöker klacka en boll som i det ögonblicket nickas i mål drygt en meter ovanför hans fot. Drogtest? 

Vid tvåan ska han markera dansken Thycosen som är bollförande, driver mot honom och lägger så ut bollen till Modesto som Baggesen ligger alltför långt ifrån. Sögaard väljer då att fortsätta falla och lägger sig i linje bakom Baggesen  – istället för att ”ta sin gubbe”. Varvid Modesto naturligtvis slår bollen snett inåt bakåt tillbaka till den omarkerade högerbacken som lugnt placerar in 2-0.  

Discovery kräktes på 20-årignen men nämnde knappt med ett ord Sögaards katastrofala uppträdande. Den ende som var lika dålig som Sögaard var inte Baggesen utan Kristoffer Nordfeldt, landslagsmålvakten. Mer om det i nästa text.  

En annan spelare som inte håller allsvensk klass defensivt är Daniel Eid. Gång på gång har jag påtalat det som hoppade att Alm skulle åtgärda det. Det har han inte gjort – endast Gud vet varför. 

Vid 3-0 har Eid en enda jävla uppgift – han ska vara mellan ett eventuellt inlägg och motståndaren han har i ryggen. Men Pittas bara springer förbi Eid som inte verkar förstå varför han är högerback. Det ser skitenkelt ut, det var skitenkelt. Det är ju inte så att Eid inte kan springa – han bara inte tänker som en försvarare tillräckligt snabbt. 

Vid 4-2 står man på hälarna. Verkar ha bakåtvikt istället för att stå på tårna och kunna förflytta sig när motståndaren för bollen mot en i straffområdet. Eid ser bara klumpig och dum ut, fotbollsmässigt. Det har han gjort sedan han tvingades spela på en plats han inte behärskar. Har han nåt slags förnedringsbonus i kontraktet?   

Det hade kunnat vara än värre ifall inte Joseph Ceesay försökt styra och hjälpa Eid. Men ibland är det som om han inte förstår vikten av att ligga rätt, skapa passningskuggor, samarbeta med rsten av backlinjen. Han söker sig gärna innåt, nära sin mittback – förmodligen för det känns mindre otryggt men det ger väl så stora ytor som på andra kanten. När han sedan misslyckas med de flesta passningar han slår känns hans medverkan mindre lyckad. Men i grunden är det Andreas Alms fel. Helt och hållet. Hur man en tränare med så lång erfarenhet som både spelare och tränare fatta så många usla beslut på en och samma gång? På Friends. Mer om det i nästa text. 

PS Det blev sex i baken!