Kristoffer Nordfeldt vs Jacob Widell Zetterström

Varför tar A-landslaget ständigt ut fel målvakter?  Nej, det är inte Robin Olsen jag dissar men de andra, alla de andra som tas ut, prövas och gör mediokra insatser allt medan Sveriges näst bäste fotbollsmålvakt totalt dominerar allsvenskan. 

I cupfinalen fick jag se Johan Dahlin göra två dåliga ingripanden på frisparkar och skott från långt håll som fladdrade lite. I nästa match var han petad, av Ricardo Friedrich – utnämnd till allsvenskan bäste målvakt 2022 och i går mot Elfsborg skyldig till två mycket diskutabla ingripanden som båda blev till mål. 

Nu är förstås ingen av ovanstående aktuell för svenska landslaget men de anses alltså bäst i allsvenskan. Om den titeln konkurrerar inte AIK:s Kristoffer Nordfeldt. Han var duktig den första halva säsongen han kom hem men sedan har han långsamt tappat den ”formen”. Man kroppen långsamt lagt på. Nu är han en grymt erfaren, duktig men lite stel burväktare med lite väl hög halt fettprocent. Smidig har han aldrig varit men nu ser det till och med lite jobbigt och olyckligt att tvingas vara Kristoffer Nordfeldt. Bilden av landets näst bäste burväktare krackelerar.  

I gårdagens match mot IFK Norrköping släppte han in ett mål som han absolut kunnat göra det bättre på. Nej, det var inte Traustasons volleykanon utan ett ganska harmlöst långskott som vobblade och han räddade med ett knä i marken med handled och vad som verkade vara klacken på foten. Retur rakt ut som omedelbart blev mål. I första halvlek sköt Traustason en ganska ofarlig frispark vid stolproten som Nordfeldt släppte en retur rakt ut på. Vid ett par tillfällen verkade han ha betongfot och förvaltade även enkla bakåtpassningar som om de var ytterst krävande och komplicerade. Till exempel fick han sådana problem i början av andra att Tim Prica nästan hann blocka. Varvid Nordfeldt kastade sig och skrek som om Prica träffat honom. För att försöka dölja sitt misstag.  Det var ett pinsamt uppträdande som inte hedrar Nordfeldt och som svenska målvakter bör avstå ifrån. Kanske var det inte så konstigt att han petades mot Malmö. Å andra sidan släppte Diawara in fem. Fem svåra men likväl blev även han petad. 

Samtidigt gjorde Djurgårdens 25-årige Jacob Widell Zetterström en fantastiskt match borta mot jumbon Västerås. Matchen dessförinnan räddade han Djurgården från en klar förlust på cupfinalens ordinarie speltid. Hemmalaget VSK hade gjort fyra, fem mål i fall det inte vore för Jacobs fenomenala räddningar. Inklusive en straffräddning som utvecklade sig till en andraassist på 2-0-målet. Jacob är smidig, orädd, läser spelet utmärkt och har bra fötter. Bra teknik, extrem räckvidd. Allting kan bli bättre men han är i ögonblicket långt före konkurrenterna om titeln Sveriges näst bäste målvakt. Jag tror att allt han behöver för att ta över Robin Olsens handskar är några landskamper. Gärna mot Serbien den 8 juni eftersom halvdansken Olsen väl är självklar i Parken?  

Vad jag gillade allra bäst i matchen var en fotparad i slutet av matchen. Ett hårt inspel nära marken från dålig vinkel. Alla svenska målvakter har fått lära sig att man ska kollapsa, det vill säga alltid försöka slänga sig eftersom man i teorin då inte lämnar returer. Vilket man nödvändigtvis gör ifall man försöker blockera med ben/fötter. I princip ingen av landets elitmålvakter är tillräckligt smidig för att kunna kollapsa tillräckligt fort så de släpper väldigt många bollar tätt förbi sig som de annars kunnat blockera med en fot eller underben. Jacob gjorde en härlig fotparad och styrde samtidigt bort bollen från den farliga ytan. Jag har inte sett en svensk målvakt göra något så bra och rätt på flera säsonger. Det var nästan Manuel Neuer-viddar vid den räddningen. 

Jag är ytterst nyfiken på ifall JDT återupprepar sin pinsamma uttagning från vårens första sammandragning eller han faktiskt försöker ta ut de bästa målvakterna. Janne hade jag inga förhoppningar på men JDT borde tänka självständigt och inte som en gammal måltjuv. Ja, man kan argumentera för Nordfeldt eftersom han är en rutinerad andremålvakt men när ska så de orutinerade potentiella landslagsmålvakterna få chansen? Om man resonerar att det bakom en rutinerad målvakt måste finnas en lika rutinerad reserv kommer det aldrig bli förnyelse på den positionen. 

Ps Malmö FF har en tredjemålvakt född -07. Jag hoppas få se honom starta eller hoppa in framåt hösten. Framtiden kräver att vi ger de yngre chansen – annars blir det liksom ingen framtid alls!