Varför flyger EM-bollen så bra? 

Aldrig har långskott resulterat i så många mål. I går hade 17 av 47 mål varit avslut utanför straffområdet. Som Gülers galna 35 meters skott, Shaqiris förstatouch i krysset eller Morton Hjulmands 28-meterskanon stolpe in mot England. Kuriöst är att Danmark inte hade gjort mål från det avståndet sedan Mikkel Damngaards frispark i EM 2021, mot just Jordan Pickford.

Letar på nätet men blir inte mycket klokare – 98 av 100 träffar handlar om var du kan köpa ”Fussballlibe” eller om snygga och fula Adidas-bollars historia.  

Men nån säger på en youtube-video att den känns tung att kicka med men väldigt lätt att skjuta. Det är flygegenskaperna som utmärker den. När jag ser närbilder konstaterar jag att delar av den, vissa fält ser ut exakt som en golfboll – som ju har fantastisk aerodynamik. Fast någon hävdar att designen är närmast identisk med tidigare modeller, speciellt de för 12-15 år sedan. Kanske syftar de på den fruktade Jabulani i VM-2010 som flög kors och tvärs och vars bollbana var omöjlig att beräkna. 

Andra fält ser mer ut som vattenringar. Danska Politiken skriver om målen och förklarar dessa genom att påstå att sömmen är annorlunda. Så jag är inte mycket klokare nu men flyger gör den som nästan inga bollar gjort tidigare.  

Ur mitt målvaktsperspektiv, har inte provat den, så vill jag lägga till att två alternativa förklaringar till alla lyckade långskott.  Alla lag försvarar emellanåt mycket lågt. Kvalitetsskillnaden mellan lag har aldrig varit större i ett EM. Det gör att möjligheterna att skjuta ostört från 20-30 meter är många fler. Med tio spelare framför dig upptäcker du som målvakt bollen betydligt senare än med blott två, tre spelare i skottvinkeln. 

Samtidigt som bollen fart gör att det är svårare att blockera den. Det är inte förklaringen till alla mål men definitivt till att Jordan Pickford reagerar så sent på Hjulmands projektil.