Nu verkar alla osäkra och rädda (förutom Kristoffer Khazeni)
Det var en match man inte fick förlora, en match man borde vunnit, en match som egentligen skulle ha slutat oavgjort men som IFK Norrköping naturligtvis förlorade. Naturligtvis för att lag i uppförsbacke har otur. Fast vad säger i så fall det om Västerås, jumbo inför dagens match. Att de är ett bra lag med flyt, i förhållande till IFK?
Finns flera förklaringar till förlusten. Den allmänna är naturligtvis att truppen är svag och vissa startspelare inte är av allsvensk klass. Varken i backlinjen eller i anfallet.
Den specifika mot just Västerås är att tränaren än en gång lyckas ta ut fel spelare på fel positioner och att när väl IFK i slutskedet fick tre frilägen missade man samtliga.
Man ska dock inte lasta varken Carl Björk eller Totte Nyman. Nymans chans var ur snäv vinkel medan Björk helt enkelt spelar lite, saknar självförtroende och aldrig varit en anfallare av allsvensk klass. Då tar man gärna en touch alltför mycket.
Det positiva är att två av de geniala framspelningarna kom från Khazeni. Han var lysande under sitt korta inhopp. Nästan lika bra som Vito var i sitt inhopp mot Djurgården. Plötsligt en innermittfältare som kan slå en bra passning på första tillslaget. Har inte sett det (förutom Trasten) sedan Jacob Ortmark fick hoppa in i Guld Glens guldbygge. Vito var lika usel när han nu fick starta men kommer säkert få godkänt betyg av experterna på NT eftersom han från en meter lyckades slå bollen på en försvarare så att den studsade över mållinjen.
I dag har IFK flera spelare som inte vill spela udner nuvarande omständigheter. På den tiden IFK fortfarande var attraktiva förstärkte man förvaret med en mittback som inte håller allsvensk klass och ja, vadå?
Borde man inte värvat nån som kunde spela högerback när man nu bara har en enda (officiell) högerback? Jag tycker Anton Eriksson är IFK:s klart bäste mittback, och en rätt yr och desorienterad, långsam, som högerback. I våras föreslog jag att man kunde försöka omskola Björk till yttermittfältare eller högerback. Vilket kanske är omöjligt men hade han verkligen gjort ett sämre jobb än Anton idag?
Sånt tycker jag tränare och sportchef ska se och hantera. Uppenbarligen gjorde det inte det utan först när den nye isländske hjälpredan kom in så lånades en högerback. Han var bra men fick inte alltid spela. Då han fick vara med var han yttermittfältare.
Om jag räknar rätt har IFK bytt mittback i de senaste fem matcherna. Nu fick Isak åter chansen men fattar helt enkelt alltför många dåliga beslut för en sådan viktig position. Man kunde inte ens förstå att Mitov borde ta frisparken när det var 15 sekunder kvar av matchen utan joggade upp och placerade sig ensam mitt på VIK:s planhalva.
Till och med Watson börjar begå grova fel. Förmodligen av rädsla för att göra fel, fel tillsammans med en backlinje han inte litar på.
Vid 1-0 går han in i vad som närmast är ett motlägg men ska naturligtvis vara försiktig i eget straffområde. Men det betyder inte att man kommer in fel och vänder bort huvudet från en boll som är på marken, högst en meter ifrån en. Watson kan omöjligt träffas av bollen i huvudet och ändå verkar han vara rädd för det.
Samma rädsla vid 2-1.Ett långt, högt inlägg mot bortre stolpen. Där är Baggesen, Watson och emellan de två Viktor Granath. Watsen borde veta att Bagge3sen aldrig skulle försöka nicka en boll som kan uppfattas som närkamp. Men ingen av IFK-spelarna försöker störa, tackla eller själv gå upp och nicka bort bollen (eller nicka till hörna). Istället får VIK-spelaren stå och nicka bollen rakt upp i luften.
Det är inte otur, den är en rädsla och osäkerhet som smugit sig in över allt. Max experter får gärna påstå att IFK:s försvar såg mer stabilt ut i dag men det är lögn. Och det är skillnad att möta Djurgården och Västerås med nio gjorda mål fram till dagens match. Det är aldrig stabilt när motståndarna får ett relativt målkalas till skänks.
En annan av de få positiva saker är att Trasten blockerade tre, fyra skott och vann nickdueller i egen box. Positivt är också att nästa motståndare, Halmstad, är dåliga. Näst sämst i serien för närvarande. De gjorde 70 OK minuter mot ett ur form varande Malmö, för att sedan släppa in två på tilläggstid (en total Häcken…).
I fall inte IFK vinner om en vecka bara m å s t e ledningen göra nåt för att minska spelarnas rädsla och osäkerhet.
About this entry
You’re currently reading “Nu verkar alla osäkra och rädda (förutom Kristoffer Khazeni),” an entry on Maxtiotår
- Publicerad:
- juli 14, 2024 / 19:09
- Kategori:
- Den mentala biten, Högerbackar, Norrköping, Rädsla, Struktur
- Etiketter:
- IFK Norrköping, Rädsla, simpla fel, Västerås IK
No comments yet
Jump to comment form | comment rss [?] | trackback uri [?]