Vad är en kvinna? 

Jag har aldrig sett en så överlägsen fotbollsspelare som Marta – likt en elitspelare bland amatörer. Förklaringen är hennes manliga fotbollsegenskaper:  smala, manliga höfter vilket gjort hennes teknik överlägsen alla andra miljontals fotbollstjejer. Hon har varit snabbare, mer explosiv och haft en lägre tyngdpunkt vilket gett en stabilare kropp (liksom Messi). I dag ska hon kröna sin karriär med ett OS-guld. Tillbaka efter avstängning för att ha karate-sparkat en motståndare tidigare under turneringen. 

För mg har 38-åriga Marta alltid representerat det där ”ingen mans land” mellan könen och det har inte stört mig eftersom jag utgår ifrån att hon är född kvinna.  

5 % av alla människor har ett avvikande genusuttryck. En liten del av dem har fötts som män men på olika sätt blivit kvinnor. Flera av de mest överlägsna kvinnliga OS-segrarna var män, eller hade en bakgrund som män. 

En algerisk boxare vann damernas 66 kilosklass i OS. Enligt det ökända, av Ryssland styrda internationella boxningsförbundet (IBF), är Imane Khelif inte kvinna. Enligt IOK är hon det. På Sydsvenskan kultursida har akademiske idrottsfilosofen Kutte Jönsson och juris doktor i hälsa och samhälle Lotta Wendel 

Mannen i debatten menar att medias intresse för saken är typisk manlig mobbing mot kvinnor. Detsamma menar den kvinnliga debattmotståndaren. Fast tvärtom. Om algeriskans våldsamma slagstyrka som gjort henne totalt överlägen kommer ifrån att hon varit man – varför ska då tjejer utan den muskelstyrkan tvingas tävla mot henne? 

Kutte Jönsson menar att de förlorade kvinnorna är ”fega” (är det inte ett typiskt manligt resonemang?). Han tror sig också veta att eftersom algeriskan blivit besegrad för några år sedan är hon bara en bättre boxare. Att det ”utslagsgivande” inte är muskelstyrkan. Vilket det naturligtvis är  – ser man en match förstår man det. Går man en match är det bortom allt tvivel. 

Simningen har infört testestoron-gränser. Ligger könshormonerna under får man tävla, ligger de över får man vänta. Eller, i teorin, ställa upp i männens tävling. Mot detta argumenterar bland annat Jönsson att det är förnedrande. Fast hur förnedrande är det inte att tvingas sluta i en idrott man älskar för att en fysisk överlägsen person bara måste tävla? Det ligger i kvinnors, och feminismens, Intresse att tävlingarna till varje pris blir rättvisa, inte att alla till varje pris måste deltaga i den tävling de vill.