Nerverna och Nils Zätterström

Vaknar mitt i natten med kramp, i både höger cykelvad och i det fiktiva fotbollshjärtat. Vaden släpper, MFF hänger kvar. De låser sig på grund av ansträngningen. Dels orsakat av berget på kvällsträningen dels det kvalitetsmässiga berg som står mellan MFF och Champions League i kväll klockan 21. 

Sparta Prag åkte ut Europa League i 1/8-finalen i våras mot Liverpool. De har förlorat sammanlagt fyra matcher i tjeckiska ligan de senaste tre säsongerna och kommit längre in på säsongen än till exempel Paok. Naturligtvis har de fem raka segrar i ligan, naturligtvis är de minst en klass bättre än Paok. Känslan är att de på sikt ska bli ett europeiskt storlag, utanför de fem stora ligorna. 

Nu är förstås MFF ganska bra men tappet av Cornelius var kännbart. Jag förvånades dessutom av att MFF inte fick mer betalt – i mitt tycke var en mittback som startar i Copa Americas final värd minst 100 miljoner. Cornelius är så bra att Marseille inte är slutstationen – samtidigt fantastiskt att MFF upptäckte potentialen och satsade då 25-åringen spelade i grekiska högstaligan. Det borde funnits fler som såg hans talang där och i tyska andraligan, tycker man. 

Ersättaren Niklas Zätterström är grymt lovande men det är tufft ha noll erfarenhet av den här nivån. Samtidigt imponeras jag av hans mod och dristighet. Han står inte ängsligt och väntar i backlinjen utan går ofta upp i rygg eller bryter högt upp. Med bollen dribblar han gärna och har en säkerhetsmarginal, i allsvenskan. Han har mod, naturligt mod och är klok, fattar rätt beslut men här i ”nära-på-CL” går det så mycket snabbare, här får varje litet misstag stora konsekvenser. 

Samtidigt är mittbacken en position där unga spelare allt mer testas. I dåliga lag är det en fråga om fysisk, i lag som dominerar, typ Barça, krävs framförallt snabbhet och bra beslutsfattande. 

I egen box, omgiven av lagkamrater, är det lättare att försvara än en-mot-en över 50 meter eller att ligga exakt i linje med din mittbackskollega. Plus alla armar och händer som ständigt försöker få dig ur balans. 

Curbasí är två år yngre än Nils men numera etablerad i Barças backlinje. De har ungefär samma kropp, långa, ganska kraftiga med bra balans och överraskande snabba. Men jag har naturligtvis sett Curbasí förlora löpdueller, luras att lösa ”offsiden” och inte vara tillräckligt cynisk man mot man. Speciellt de första 10 matcherna. Cynismen har han lärt sig och integreringen i backlinjen är nu över. Så är det nånstans du kan ta plats och försvara den redan i tonåren är det som mittback.  

Under alla omständigheter är jag övertygad om att Nils Zätterström, liksom Cornelius, inom kort spelar i CL, fast i en annan klubb än MFF. Säg hösten 2026.