Nu jävlar Jon Dahl…

Efter flera säsonger av förfall och sportslig upplösning, urdåligt ledarskap och en monumental ovilja att förändra står svensk herrfotboll i dag inför ett nytt äventyr. 

Vi startar om. Det är i kväll, borta mot Azerbadjan som svensk fotboll ska börja reparera sitt anseende. Både internationellt och nationellt. Vi gör det med några av Europas giftigaste anfallare och en förbundskapten som har målrekordet i rödvit dansk fotboll. Offensiv fotboll, jävla ananamma! 

Den första tävlingsmatchen efter de (för alla svenska fotbollsintresserade) förnedrande åren, post-covidsäsongerna. Med ett lag som borde brinna av revanschbegär. Liksom förbundskaptenen. Skit samma att det bara är Nations League. Det gäller att bygga ett fundament, både vad gäller ranking och prestationer inför viktigare kval.

Förutom en säker och överlägsen seger förväntar jag mig att Jacob Widell Zetterström står i målet. Han är i Robin Olsens frånvaro Sveriges bäste målvakt. Han har av okända grunder inte tidigare blivit uttagen till landslaget. Nu är det också hans tur att ta revansch på det förflutna och visa att han troligtvis kommer vara nummer 1 åtminstone de kommande sju, åtta säsongerna. 

Så Jon Dahl, nu gäller det – gör oss svenskar åter stolta över vårt herrfotbollslandslag!

Ps Vet så lite och är så ointresserad att jag inte visste hur landet stavades: Azerbadjazjan närvara närmare sanningen.

Pss En av Tipstjänst ”tips-annonser” på Fotbollskanalen har rubriken ”Förfallet var smärtsam” och handlar om Jannes Andersons landslag. Anmärkningvärt att de använder samma starka ord som jag själv gör och anmärkningsvärt även att man är så öppet kritisk i en annons. Men ja, hela SvFF och de som höll Janne bakom ryggen var de ansvariga för svensk herrfotboll- och ungdomsfotbolls förfall.