”En avslagen påkoppling” / Disneys kalkonsändning Qarabag-MFF

Citatet är från Olof Persson, f d MFF-back, som i Disneys sändning förklarade Pontus Janssons mindre lyckade försvarsarbete vid 1-0.  

Det är billigt att se Disneys matcher i Europa- och Conference League, blott 59:- i månaden, men så är där också en del ”felkopplingar”. Som att efter 95:10 av matchen, med ca 50 sekunder kvar och stark press från hemmalaget, slutade sändningen. Istället fick vi se en röd skylt som på flera språk förklarade att sändningen var slut – med de där infernaliska sekunderna kvar. 

Ett TV-ögonblick fullt i klass med den då TV 3 sände Tre Kronors guldmatch i efterhand och råkade lägga ut matchen live (i tredje perioden) medan vi tittare väntade på första nedsläpp. För drygt 30 år sedan.

Qarabag-MFF 3 oktober 2024 var ”rena Disney”, kan med fog kallas ”en avslagen påkoppling”, tror jag. Är lite osäker på vad det är – kanske att man spelar (eller kommenterar) en match men inte är totalt fokuserad i ett visst ögonblick? Som till exempel sändningstidens alltför snäva kalkyl och pågående match? Eller att Disney inte planerade för tilläggstid och Olof och Christoffer Svanemar inte var på plats utan satt ovetandes i en studio i Stockholm? 

Svanemars studiosvada kontrasteras av att han under matchen var så rädd att inte framstå som tillräckligt mycket MFF-are att han kallade Pontus Jansson för ”Ponne”. Ungefär som svenska Serie A-torskar i TV för 15 år sedan kallade Zlatan för ”Ibra” och trodde de var initierade och i framkant, på tungan. 

Olof Persson som förstås känner MFF:s mittback kallade honom Pontus, inte ”Ponne”. Han sa å andra sidan ”vi” hela tiden – som om han satt där som expertkommentator för MFF. Och inte för tittarna. 

Ingår det i Olof Perssons kontrakt eller betalar MFF en del av hans arvode? Är det därför det är så billigt? Att inte kunna hålla isär sina roller, eller acceptera ”supportersändningar” trodde jag hörde TV-mediets barndom till. Att ”vi”, till och med i landslagssammanhang, försvann på 1900-talet.   

De två var så mycket supportrar att de jublade över Botheims kvittering och trots minst fem repriser inte nämnde att norrmannen styrde in bollen med skenbenet. Riktiga journalister påpekar sånt, supportrar skiter i vilket. Olof och Christoffer är i första hand supportrar, eller vill framstå som det. 

Disneys fotbollssändningar känns som felkopplingar, från 1990-talet – som om de senaste 30 årens TV-fotbollsjournalistik inte existerat. Då 59:- motsvarade två stora stark och inte en liten, avslagen, alkoholfri, garanterat berusningslös, barntillåten…