Rodri och Real Madrids bojkott

Allt som glimmar är inte guld. Fram till klockan 21 i lördags kväll var det uppenbarligen klart att Vinícus Jr 48 timmar senare skulle hämta Ballon d’ Or för 2024, det vill säga det han gjorde säsongen 2023-24. Sedan var han sämst på plan när Barça vann 4-0 på Bernabeau och så fick den korsbandsskadade spanjoren Rodri priset istället. 

Så kan det gå! 

Jag kan förstå att ledare och spelare i klubben känner sig snuvade på konfekten. Jag kan förstå att de känner att deras vän blivit orättvist förbisedd. Jag kan inte förstå att klubben offentligt avslöjar sig som extremt dåliga förlorare. Att dessutom i detalj kommentera valet och namnge de som istället borde ha vunnit och som resultat av valet bojkotta utmärkelsen är enbart korkat. Och tyvärr inte överraskande. Hävdar jag som culé och talesman för idén att den bitterhet som förluster skapar ska stanna i omklädningsrummet. Och alltid vara personliga. Förväxla inte din mamma med din fotbollsklubb.    

Om Vinícius Jr inte själv kan formulera sitt missnöje (med annat än domare) får väl just hans mamma eller agent göra jobbet men aldrig, aldrig klubben. Fast återigen har världens genom tiderna mest framgångsrika herrfotbollsklubb nu manifesterat sitt dåliga omdöme och markerat att de tycker de är förmer än andra och ska särbehandlas. Det måste ha grämt dem än mer att guldspelaren inlett säsongen 2024-25 på kryckor. 

Jag är glad över att Barça krönte en fotbollsmässigt fantastisk vecka, kanske den viktigaste i deras moderna historia, med att Bonmatí fick sällskap på pallen av två lagkamrater och att Lamine Yamal blev korad till bäste spelare under 21 år. Han kan ta den titeln tre år till. 

Med bästa menar jag inte enbart damlagets 9-0 mot Hammarby utan även de 8-1: revanschen mot Bayern och utklassningen i andra halvlek i Madrid.

Gillar också att två mittfältare vann priserna – man kan se årets val som ett pris till de ”halta och lytta” – de målmässigt handikappade och ofruktsamma. Selma Bonmatí förtydligade detta i sitt tacktal. Till skillnad ifrån vad fotbollsjournalister och andra supportrar tror går fotboll faktiskt ut på att även annat än att peta in mål. Man kan med fog hävda att den bästa fotbollsspelaren aldrig är den som gör flest mål utan den som spelar fram till målen, eller räddar motståndarnas mål.  Hävdar jag, den evige vänsterbacken och målvakten! 

Nästa år vill jag se att Guldbollen går till en domare!